Hyppää sisältöön

Snabbladdningsnätverket för vägtrafiken byggs upp med hjälp av stöd från staten

Utgivningsdatum 4.5.2022 15.43 | Publicerad på svenska 10.5.2022 kl. 14.56
Pressmeddelande

Snabbladdningspunkterna som byggs längs huvudtrafiknätet har en nyckelroll i främjandet av den helt eldrivna bilismen. Med hjälp av offentligt stöd strävar man efter att skapa ett nätverk som omfattar hela Finland. Den här våren konkurrensutsätter Energimyndigheten fem miljoner euro i stöd för byggande av laddningspunkter med hög effekt för fordon.

I maj–juni 2022 ordnar Energimyndigheten ett anbudsförfarande för stöd för byggandet av snabbladdningspunkter för elbilar. Företag och sammanslutningar kan delta i anbudsförfarandet. Det konkurrensutsatta stödet är fem miljoner euro, vilket är många gånger större än tidigare.

Utifrån konkurrensutsättningen 2021 är den uppskattade investeringskostnaden för en snabbladdningspunkt 32 500 euro. För det här är det som mest möjligt att få antingen 45 eller 35 procent i stöd, beroende på om man använder ny teknologi i projektet.

Hundratals nya snabbladdningspunkter 

– Det finns tillräckligt med stöd för att bygga uppskattningsvis 400–500 nya snabbladdningspunkter, vilket skulle vara ett betydande tillägg till det nuvarande snabbladdningsnätverket som består av cirka 700–800 laddningspunkter, säger Roland Magnusson, konkurrenssakkunnig vid Energimyndigheten.

Enligt Magnusson har snabbladdningspunkterna som byggs längs vägtrafikens huvudtrafiknät en nyckelroll i främjandet av helt eldrivna bilar. Han bedömer att bristen på laddningspunkter kan bli en flaskhals som begränsar elbilismens tillväxt under de närmaste åren. Ett omfattande nätverk av laddningspunkter i ett land som Finland med långa avstånd och ett kallt klimat, har en betydligt större betydelse än till exempel i Centraleuropa. Vid vintertemperaturer ska elbilens batteri värmas upp, vilket äter upp en del av körradien och om elbilens ström tar slut blir den stående på vägen.

Antalet elbilar ökar snabbare än snabbladdningspunkterna

På några år har antalet helt eldrivna bilar per en offentlig snabbladdningspunkt ökat från 16,6 till 35,8 bilar. Under den senaste tiden har tillväxttakten ökat. Det behövs fler laddningspunkter per bil än distributionsställen för flytande bränslen, eftersom laddningen med den nuvarande teknologin i bästa fall tar åtminstone 15–30 minuter.

Enligt Energimyndighetens bedömning 2021 är snabbladdningspunkternas låga lönsamhet en central utmaning. Även om det genomsnittliga anskaffningspriset för laddningsapparater har sjunkit, har kraven på nätanslutningens effekt ökat i och med snabbladdningspunkterna med allt högre effekt. De höga kostnaderna för anslutningen till nätet och den osäkra framtida nyttjandegraden är en utmanande kombination. Därför kan man uppskatta att nätverket av snabbladdningspunkter inte växer utan offentligt stöd på mindre orter och där var det sker färre laddningar.  

Likströmsladdningen dyrare än växelströmsladdning

Hur många konsumenter kommer då att använda offentliga laddningspunkter och vilken är konsumenternas betalningsvilja för en offentlig laddningspunkt? El som laddas från en offentlig snabbladdningspunkt är vanligtvis något dyrare än elen som laddas hemma eller på arbetsplatsen. Det beror på att laddning med hög effekt och med likström orsakar extra kostnader jämfört med en laddning med normal effekt som görs hemma eller på arbetsplatsen.

– På basis av våra erfarenheter från tidigare anbudsförfaranden har stödvillkoren ändrats så att stödbeslutet i regel får överföras till en annan stödmottagare endast i samband med förvärv av affärsverksamhet eller fusion. Inte heller placeringen i anbudsförfarandet får ändras senare, utom inom en radie på högst en kilometer. I och med de här ändringarna av villkoren begränsas uppkomsten av en så kallad andrahandsmarknad i fråga om stödbesluten, berättar Magnusson.

Vinnarens förbannelse för de som får ett positivt stödbeslut

Enligt Energimyndighetens bedömning lider de projekt som vunnit i tidigare anbudsförfaranden till vissa delar av den så kallade vinnarens förbannelse: en del av de vinnande projekten har lyckats i konkurrensutsättningarna eftersom det stödbelopp som angetts i anbuden har underskattats antingen på grund av att kostnaderna har underskattats eller att man överskattat intäkterna. 

– Vi uppmanar företagen att fästa särskild uppmärksamhet vid att i anbuden ansöka om tillräckligt med stöd för att projektet ska kunna genomföras, betonar Magnusson.
Stödet betalas alltid i efterhand efter att projektet har slutförts och på basis av de kostnader som uppkommit. Därför går inte statens stöd förlorade om något projekt av en eller annan orsak inte genomförs. Å andra sidan uppnår staten inte heller de mål som ställts upp för utvidgningen av laddningsnätverket.

Enligt Magnusson är det viktigt att de projekt som får stöd genomförs, eftersom syftet med anbudsförfarandet är att uppnå de mål som ställts upp för EU:s infrastruktur för distribution av alternativa bränslen som är förpliktande för medlemsstaterna. Om EU-målen inte uppnås med hjälp av anbudsförfaranden för stöd är det möjligt att man strävar efter att uppnå målen genom förpliktande lagstiftning. Enligt Energimyndigheten är anbudstävlingar för stöd till snabbladdningspunkter för vägtrafiken det mest kostnadseffektiva sättet att uppnå EU-målen, eftersom distributionsinfrastrukturen med hjälp av anbudsförfaranden byggs upp där den har största möjliga samhälleliga nytta.  

Mer information: konkurrenssakkunnig Roland Magnusson, tfn 029 5050 111, [email protected]

Energimyndighetens stödprogram för vägtrafikinfrastruktur på finska (pdf)

Läs mer om stödprogrammet på Energimyndighetens webbplats

Förnybar energi Nyhet