Tillsyn av prissättning
Energimyndigheten utövar tillsyn över nätbolagens prissättning som helhet i fyra års intervall. Myndigheten har på förhand fastställt metoder för el- och naturgasnätsbolagen utifrån vilka tillsynen utövas i åtta år. Tillsynen är baserad på el- och naturgasmarknadslagstiftningen samt utifrån de fastställda tillsynsmetoderna för skälig prissättning samt rättspraxis.
Energimyndigheten undersöker skäligheten i prissättningen 2016–2019 under 2020. Då ger myndigheten alla elnätsbolag ett tillsynsbeslut där ett eventuellt debiterat överpris åläggs bolagen att återbetala till kunderna som överföringsavgifter under kommande fyraårsperiod.
De tillsynsmetoder som har fastställts av Energimyndigheten är nätverksamhetsspecifika.
Tillsynsmetoder under fjärde och femte tillsynsperioden (pdf)
Årliga beräkningar 2016–2019
Energimyndigheten publicerar i bilagan följande uppgifter som beräknats för nätinnehavare år 2016–2019:
- justerat återanskaffningsvärde för elnätstillgångarna
- justerat nuvarande bruksvärde för elnätstillgångarna
- justerade linjära avskrivningar på elnätstillgångarna
- justerat eget kapital som bundits i elnätsverksamheten
- justerat räntebärande främmande kapital som bundits i elnätsverksamheten
- justerat räntefritt främmande kapital som bundits i elnätsverksamheten
- justerat kapital som bundits i elnätsverksamheten
- skälig avkastning
- faktiskt justerat resultat
- överskott eller underskott
- överskott eller underskott som överförs från den fjärde tillsynsperioden till den femte tillsynsperioden (PDF)
- poster av vinstutdelningskaraktär
Uppgifterna bygger på tillsynsmetoderna som Energimyndigheten godkände 30.11.2015 och som gäller den fjärde tillsynsperioden av elnätsverksamheten 1.1.2016–31.12.2019.
I en separat bilaga (PDF) har över- och underskotten beräknats genom att från det faktiska justerade resultatet avdra den skäliga avkastning som fastställts för kapitalet som bundits till nätverksamheten. Med underskott avses att prissättningen understiger nivån som fastställts som skälig. På motsvarande sätt avses med överskott att prissättningen överskrider nivån som fastställts som skälig. Nätinnehavaren ska under femte tillsynsperioden (2020–2023) ta i beaktande tillsynsbeslutet (överskott) under fjärde tillsynsperioden då denne fastställer storleken på avgifterna som debiteras för överföringstjänsterna. Nätinnehavaren är inte skyldig att använda underskottet för att höja priserna, men nätinnehavaren kan använda underskotten som överförs från den fjärde tillsynsperioden till exempel för att kompensera för framtida överskott.
Dokumenten uppdaterat 3.2.2021.
Företagsspecifik inform om beräkningar av den skäliga prissättningen inom elnätsverksamheten 2016 – 2019 (excel)
Beräkningarna av under- eller överskott för år 2016 – 2019 inom elnätsverksamheten (pdf)
Energimyndigheten publicerar i bilagan följande uppgifter som beräknats för nätinnehavare år 2016–2019:
- justerat återanskaffningsvärde för naturgasnätstillgångarna
- justerat nuvarande bruksvärde för naturgasnätstillgångarna
- justerade linjära avskrivningar på naturgasnätstillgångarna
- justerat eget kapital som bundits i naturgasnätsverksamheten
- justerat räntebärande främmande kapital som bundits i naturgasnätsverksamheten
- justerat räntefritt främmande kapital som bundits i naturgasnätsverksamheten
- justerat kapital som bundits i naturgasnätsverksamheten
- skälig avkastning
- faktiskt justerat resultat
- överskott eller underskott.
- överskott eller underskott som överförs från den tredje tillsynsperioden till den fjärde tillsynsperioden (PDF)
- poster av vinstutdelningskaraktär
Uppgifterna bygger på tillsynsmetoderna som Energimyndigheten godkände 30.11.2015 (överföringsnät: 18.12.2015) och som gäller den tredje tillsynsperioden av naturgasnätverksamheten 1.1.2016–31.12.2019.
I en separat bilaga (PDF) har över- och underskotten beräknats genom att från det faktiska justerade resultatet avdra den skäliga avkastning som fastställts för kapitalet som bundits till nätverksamheten. Med underskott avses att prissättningen understiger nivån som fastställts som skälig. På motsvarande sätt avses med överskott att prissättningen överskrider nivån som fastställts som skälig. Nätinnehavaren ska under fjärde tillsynsperioden (2020–2023) ta i beaktande tillsynsbeslutet (överskott) under tredje tillsynsperioden då denne fastställer storleken på avgifterna som debiteras för överföringstjänsterna. Nätinnehavaren är inte skyldig att använda underskottet för att höja priserna, men nätinnehavaren kan använda underskotten som överförs från den tredje tillsynsperioden till exempel för att kompensera för framtida överskott.
Dokumenten uppdaterat 4.2.2021.
Företagsspecifik inform om beräkningar av den skäliga prissättningen inom naturgasnätsverksamheten 2016 – 2019 (excel)
Beräkningarna av under- eller överskott för år 2016 – 2019 inom naturgasnätsverksamheten (pdf)
Nätinnehavaren som beviljats förlängning av utjämningsperioden för underskott som skapats under den fjärde kontrollperioden avslutades 31.12.2019:
- Enontekiön Sähkö Oy
- Herrfors Nät-Verkko Oy Ab
- Jylhän sähköosuuskunta
- Järvi-Suomen Energia Oy
- Kemin Energia ja Vesi Oy
- Keuruun Sähkö Oy
- Kokemäen Sähkö Oy
- Kokkolan Energiaverkot Oy
- Kuoreveden Sähkö Oy
- Kymenlaakson sähköverkko Oy
- Köyliön-Säkylän Sähkö Oy
- Lahti Energia Sähköverkot Oy
- Lammaisten Energia Oy
- Leppäkosken sähkö Oy
- Naantalin Energia Oy
- Nivos Verkot Oy
- Nurmijärven sähköverkko Oy
- Nykarleby Kraftverk Ab
- Okun Energia Oy
- Oulun Seudun Sähkö Verkkopalvelut Oy
- Paneliankosken Voima Oy
- PKS Sähkönsiirto Oy
- Porvoon Sähköverkko Oy
- Raahen Energia Oy
- Sallila sähkönsiirto Oy
- Savon Voima Verkko Oy
- Seiverkot Oy
- Valkeakosken energia Oy
- Vatajankoski sähköverkko Oy
- Verkko Korpela Oy
Anvisning av förlånging av utjämningsperioden för underskott som skapats under den fjärde kontrollperioden (på finska)
Energiavirasto on nyt määrittänyt, miten sähkönjakelun valvontamenetelmiä muutetaan yksikköhintojen, kohtuullisen tuottoasteen ja toimitusvarmuuskannustimen osalta 1.1.2022 alkaen.
Ändringar av tillsynsmetoder under fjärde och femte tillsynsperioden (pdf)
Perustelumuistio, Sähkömarkkinalain muutosten vaikutus kohtuulliseen tuottoasteeseen (pdf)
Perustelumuistio, Sähkömarkkinalain muutosten vaikutus toimitusvarmuuskannustimeen (pdf)
Perustelumuistio, Sähkömarkkinalain muutosten vaikutus yksikköhintoihin (pdf)
Sähköverkon yksikköhinnat 2022-2023 (excel)
Lausunto riskittömän korkokannan määrittämisestä, Juha-Pekka Kallunki (pdf)
Vid bestämning av godtagbar skälig avkastningsgrad för det justerade kapital som bundits i nätverksamheten används modellen vägt medelvärde av kostnaden för kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC).
WACC anger medelvärdet av kostnaden för det kapital företaget använder vägt med relativa värden av eget och främmande kapital.
WACC-parametrarna är en riskfri räntesats som har undantagits från tillsynsperioderna 2016–2019 och 2020–2023 som uppdateras årligen och en riskpremie för främmande kapital som uppdateras så att den uppdaterade premien införs från 2020.
Om du vill ha mer information om skälig avkastning, vänligen kontakta Energimyndigheten: [email protected].
Beräkningen av den årliga procentsatsen för WACC-avkastning samt värden för nödvändiga parametrar beskrivs i Excel-bilagorna. (på finska)
Jämförpriserna för nätkomponenter i eldistributionsnätet 2016–2023
Energimyndigheten har fastställt jämförpriserna och användningstidsintervallen utifrån kostnadsenkäter som myndigheten utförde 2014 och 2015. Samtliga innehavare av distributionsnät och högspänningsdistributionsnät ombads uppge de faktiska investeringskostnaderna.
Jämförpriserna för nätkomponenter i bilagan används under tillsynsperioderna 2016–2019 och 2020–2023.
Nätkomponenter och jämförpriser för perioden 2016 - 2023 (excel)
Syftet med kvalitetsincitamentet är att sporra nätinnehavarna att utveckla kvaliteten på elöverföringen och -distributionen. Nätinnehavarna uppmuntras att uppnå åtminstone den nivå på leveranssäkerheten som fastställs i elmarknadslagen. Energimyndigheten vill också styra nätinnehavarna till att på eget initiativ höja kvaliteten på elöverföring och -distribution över den lagstadgade miniminivån.
Om du vill ha mer information om kvalitetsincitament, vänligen kontakta Energimyndigheten: [email protected].
Syftet med innovationsincitamentet är att sporra elnätsinnehavare till att verka för innovativa tekniska och operativa lösningar i sin nätverksamhet. Till de viktigaste målen för forskning och utveckling inom nätverksamheten är framtagning och implementering av intelligenta elnät och andra nya tekniker och verksamhetssätt. Energimyndigheten aktiverar nätinnehavare inom forskning och utveckling med hjälp av avdrag för skäliga forsknings- och utvecklingskostnader vid beräkning av det faktiska justerade resultatet.
Forsknings- och utvecklingskostnader som kan godkännas ska anknyta direkt till framtagning av ny information, teknik, produkt eller verksamhetsform för branschen inom nätverksamheten. Kostnaderna kan också anknyta till planering av ett dylikt projekt.
Om du vill ha mer information om innovationsincitament, vänligen kontakta Energimyndigheten: [email protected].
Syftet med effektiviseringsincitamentet är att uppmuntra nätinnehavarna till kostnadseffektiv verksamhet. Nätinnehavarens verksamhet är kostnadseffektiv när inputen, det vill säga kostnaderna för verksamheten, är så liten som möjligt i förhållande till verksamhetens output.
De effektiviseringsmål som tillämpas på innehavarna av eldistributionsnät under tillsynsperioden 2016–2019 och 2020-2023, det excel-beräkningsprogram som används vid beräkning av effektiviseringsmål samt utgångsdata som används vid estimering finns nedan på finska.
Tehostamiskannustin
Om du vill ha mer information om effektiviseringsincitament, vänligen kontakta Energimyndigheten: [email protected].
Energimyndigheten har tagit fram bifogad Excel-kalkylböcker som ett hjälpmedel som innehavare av eldistributionsnät kan använda vid uppskattning av skälig avkastning och det faktiska justerade resultatet av eldistributionsnätsverksamheten 2016–2019 och 2020 -2023. Kalkylböckerna är anpassad enligt tillsynsmetoderna för fjärde och femte tillsynsperioden som Energimyndigheten publicerade 30 november 2015.
Kalkylboken är avsedd endast som ett riktgivande hjälpmedel för nätinnehavarna vid uppskattning av den skäliga avkastningen och det faktiska justerade resultatet av nätverksamheten. Resultaten av beräkningarna utgör inte juridiskt bindande fakta om beloppet av den skäliga avkastningen och det faktiska justerade resultatet för nätinnehavaren och resultaten kan inte användas som grund för tillsynsbeslut om nätinnehavarens ackumulerade över- eller underskott för tillsynsperioden.
Energimyndigheten svarar varken för kalkylbokens kompatibilitet eller interoperabilitet med användarens datasystem, eller för eventuella fel i kalkylboken eller för innehållet i de resultat som erhållits med kalkylboken. Energimyndigheten behåller upphovsrätten till kalkylboken. Användaren har rätt att kopiera och anpassa kalkylboken för användning i sin egen elnätsverksamhet.
Beräkning av skälig avkastning 2020-2023 (excel)*
Beräkning av skälig avkastning 2016-2019 (excel)
*uppdaterad 13.9.2021
Tillsyn av höjningstak
Nätinnehavaren får höja sina avgifter för överföring och distribution av el med högst 8 procent och av naturgas med högst15 procent jämfört med de avgifter som nätinnehavaren tagit ut för överföring och distribution under de tolv månader som föregår höjningen. Energimyndigheten utövar tillsyn över avgiftshöjningar och ingriper vid behov i för stora höjningar.
Vid tillsynen av höjningstak kontrolleras höjningen av det beskattningsbara genomsnittspriset för typbrukargrupper för el eller naturgas. Vid tillsynen av höjningstak granskas inte höjning av enskilda prisdelar, till exempel grundavgiften. I det beskattningsbara genomsnittspriset för elförbrukare inkluderas oftast en grundavgift (€/mån), överföringsavgift (cnt/kWh) och elskatt.
Vid bedömning av el- och naturgasdistributionsnätbolags prishöjningar används vedertagna typbrukargrupper inom sektorn som beskriver kundgrupper. Energimyndigheten tog fram nya typbrukargrupper för eldistributionsnät som bättre beskriver de nuvarande förbrukarprofilerna. De nuvarande typbrukargrupperna för eldistribution finns i det bifogade dokumentet.
Det saknas typförbrukare för överföring av naturgas (Gasgrid Finland Oy), stamnätsverksamhet (Fingrid Oyj) och innehavare av högspänningsnät, varvid Energimyndigheten tillämpar ett på lagen baserat alternativt räknesätt för att övervaka prishöjningen.
Tillsynen av höjningstaket påverkar inte bedömningen av en skälig prissättning enligt tillsynsmetoderna. Tillsynen av att nätinnehavarna tillämpar en skälig prissättning utövas som en helhet i tillsynsperioder om fyra år utöver tillsynen av höjningstak.
Typbrukargrupper för eldistributionsnät (pdf)