Leveranssäkerhet
Energimyndigheten följer med, övervakar och utvecklar leveranssäkerheten i fråga om el och naturgas. Man kan tänka sig att begreppet leveranssäkerhet grovt kan delas in i två helheter: leveranssäkerhet i fråga om överförings- och distributionsnäten samt tillräcklig energi och effekt.
Myndighetens uppgifter och befogenheter har fastställts i el- och naturgasmarknadslagarna samt i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden. Dessutom har verket en central roll i det effektreservsystem som säkerställer balansen mellan elproduktion och elförbrukning.
Energimyndigheten upprätthåller ett register över elkraftverken i Finland. Energimyndigheten utnyttjar kraftverksregistret till exempel vid bedömning av huruvida eleffekten räcker till i Finland under vintersäsongen.
Energimyndigheten publicerar varje år leveranssäkerhetsrapporter för el och naturgas. I rapporterna görs en omfattande utvärdering av överförings- och distributionsnätens funktion samt av huruvida energin och effekten är tillräcklig i Finland. I synnerhet utvärderar man i rapporterna leveranssäkerhetsläget för den kommande vintersäsongen och resultatet året innan.
Med effektreservsystemet tryggar man leveranssäkerheten beträffande el i Finland i situationer där utbudet av el på marknadsvillkor inte räcker till för att trygga elförbrukningen. Systemet har använts sedan början av år 2007 och lagstiftningen det bygger på (lagen om en effektreserv som säkerställer balansen mellan elproduktion och elförbrukning 117/2011) reformerades i mars 2011. I effektreserven kan delta både kraftverk och objekt som kan vara flexibla i fråga om elförbrukningen.
Energimyndigheten spelar en central roll i effektreservsystemet. Myndigheten fastställer hur stor effektreserv som behövs i vårt land, konkurrensutsätter reservverk, fastställer reservvillkoren samt övervakar verksamheten i systemet och iakttagandet av lagen. Om administrationen av systemet och startandet av verken beslutar den systemansvariga stamnätsinnehavaren Fingrid Abp. Systemet finansieras med separata avgifter som Fingrid uppbär av överföringstjänsternas användare. Avgifterna bygger på utnyttjandet av elsystemet och stamnätet och riktas mot elförbrukningen.
Kraftverk som fungerar i effektreservsystemet under effektreservperioden 1 juli 2017 till 30 juni 2020 är Naantali 1 i Turun Seudun Energiatuotanto Oy, 110 MW, Naistenlahti 1 i Tampereen Sähkölaitos Oy, 129 MW, Meri-Pori i Fortum Power and Heat Oy, 308 MW samt Haapavesi i Kanteleen Voima Oy, 160 MW. Dessutom har Energimyndigheten valt ut Finno värmepump som ägs av Fortum Power and Heat Oy för vintersäsongerna med en flexibilitet på 10 MW i fråga om elförbrukningen samt värmepumpsanläggningen Katri Ala som ägs av Helen Oy med en flexibilitet på 12 MW.
Effektreservens totalkapacitet under perioden 1 juli 2017 till 30 juni 2020 är totalt 729 MW. De årliga underhållskostnaderna uppgår till cirka 13,8 miljoner euro. Vid anskaffning beaktades effektreservens totala lönsamhet med beaktande av att den tillgängliga kapaciteten och dess kostnader inverkade på den valda effektreservkapaciteten.
Effektreserven var 600 megawatt mellan åren 2007–2013. Från 2013 till 2015 var den 365 MW och 2015–2017 299 MW.
Lag om en effektreserv som säkerställer balansen mellan elproduktion och elförbrukning
Energimyndigheten upprätthåller ett register över kraftverken i Finland. Informationen i kraftverksregistret bygger på de lagstadgade anmälningar som innehavarna av kraftverken har gjort. Energimyndigheten gör ingen separat kontroll av att uppgifterna är korrekta.
Vänligen kontakta oss via e-post: [email protected]