Energimyndigheten är en tillstånds- och tillsynsmyndighet som övervakar och främjar verksamheten på el- och gasmarknaden, minskandet av utsläpp, energieffektiviteten och användningen av förnybar energi.
Energimyndigheten har den 11.4.2025 fastställt de första anskaffningsvillkoren för nätinnehavarens anskaffning av flexibilitetstjänster till Helen Sähköverkko Oy och Fingrid Oyj. Alla nätinnehavare som anskaffar flexibilitetstjänster måste begära att Energimyndigheten fastställer anskaffningsvillkoren innan dessa tas i bruk.
Centrala reformer är övergången till att använda bränsleeffekt för att fastställa den totala effekten samt att även förbränningsenheter som uteslutande använder biomassa beaktas i beräkningen av den totala effekten. Ändringarna kan medföra att nya anläggningar omfattas av utsläppshandeln.
Cybersäkerhetslagen träder i kraft den 8.4.2025. Genom lagen verkställs Europeiska unionens cybersäkerhetsdirektiv (NIS2). Den färska lagstiftningen medför nya skyldigheter inom riskhantering och rapportering som gäller cybersäkerheten för ett större antal företag än tidigare. Energiföretagen måste nu själva kontrollera om de nya skyldigheterna gäller dem och vid behov anmäla sig till tillsynsmyndigheten.
Den totala utsläppsmängden för de finländska anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandel uppgick till 13,3 miljoner ton koldioxid 2024. Utsläppen minskade med 13,6 % av utsläppsmängden 2023.
Staten och olika branscher har förhandlat fram nya energieffektivitetsavtal för perioden 2026–2035. Avtalen omfattar näringslivet, fastighetsbranschen och den offentliga sektorn. De spelar en nyckelroll när det gäller att fullgöra de bindande skyldigheterna enligt EU:s energieffektivitetsdirektiv. Det är möjligt att ansluta sig till avtalen för perioden 2026–2035 från och med oktober 2025.
Europeiska unionens domstol anser att ändringen av den nationella lagstiftningen inte påverkade Energimyndighetens oberoende när myndigheten ändrade tillsynsmetoderna för eldistributionsföretagen 2022–2023 på grund av ändringarna i elmarknadslagen. Enligt EU-domstolens avgörande strider lagstiftningen, vars uttryckliga syfte är att sänka priserna för överföring av el men som inte reglerar frågor som hör till myndigheternas prövningsrätt, inte mot kraven på oberoende i elmarknadsdirektivet.
Prissättningsstrukturen för hushållens elöverföring förnyas i och med ändringarna i lagstiftningen. Ändringarna gäller särskilt effektpremien för elöverföring och tidsfördelningen i energiavgiften. Målet är att förenhetliga nätbolagens prissättning och jämna ut elnätets belastning.
Energimyndighetens mål är att genomföra konkurrensutsättningen under perioden 3–17.3.2025. Myndigheten konkurrensutsätter de grupper för vilka medel har avsatts i statsbudgeten.
Energimyndigheten konkurrensutsatte i oktober 2024 stöd för distributionsinfrastruktur för tunga fordon inom eldrift, biogas och förnybar vätgas. Det sammanlagda budgetanslaget var 10 miljoner euro.
Energimyndigheten utfärdade ett beslut i juni 2023 angående det skäliga priset på elleveransskyldighet, de avtalstyper som erbjuds samt tillgängligheten av priserna och villkoren för leveransskyldigheten. På basis av riktlinjerna i beslutet utreder Energimyndigheten ifall 17 leveransskyldiga elförsäljare har förfarit i enlighet med lagen. En förteckning över de beslut som utfärdas i dessa ärenden uppdateras nedan.
