Energimyndigheten föreslår en nationell harmonisering av strukturerna för elnätsavgifter

Energimyndigheten har i dag publicerat ett utkast till en ny föreskrift vars syfte är att harmonisera avgiftsstrukturerna för eldistributionstjänster i Finland. Utkastet till föreskrift är på remiss till och med den 24 november 2025.

Föreskriften meddelas med stöd av en ändring i elmarknadslagen som trädde i kraft den 1 juli 2025, vilken gav Energimyndigheten befogenhet att meddela närmare föreskrifter om avgiftskomponenterna för eldistributionstjänster. Utkastet till föreskrift har publicerats för remiss i portalen lausuntopalvelu.fi, och remisstiden pågår till den 24 november 2025.

Föreskriften preciserar hur nätbolagen ska bestämma de olika avgiftskomponenterna för eldistributionsprodukter. Målet med reformen är att förtydliga och förenhetliga tariffstrukturerna på nationell nivå, förbättra jämförbarheten av nätavgifter samt främja utvecklingen av flextjänster. Föreskriften ålägger inte nätbolagen att erbjuda sina kunder en effektbaserad produkt, utan kunderna ska erbjudas alternativa produkter som är lämpliga för deras behov och som skiljer sig åt i fråga om tidsindelning och prisstruktur, det vill säga även ett alternativ utan effektavgift.

Föreskriften avses träda i kraft den 1 januari 2029. Den långa övergångsperioden ger nätbolagen tid att genomföra nödvändiga ändringar i avgiftsstrukturer och datasystem, samt ger kunderna möjlighet att anpassa sig till de nya strukturerna och avgiftskomponenterna.

Grunderna och målen för reformen 

Ett centralt mål med harmoniseringen är att utveckla prissättningen för eldistribution i en enklare, tydligare och mer begriplig riktning. För närvarande varierar de avgiftsgrunder som nätbolagen använder, såsom tidsindelningar för energiavgifter eller grunderna för bestämning av effektavgifter, betydligt, vilket försvårar jämförelsen av nättjänster och bromsar utvecklingen och utnyttjandet av nya flextjänster.

Dessutom syftar reformen till att förbättra kundernas möjligheter att påverka sina egna eldistributionsavgifter samt att främja en mer kostnadsmotsvarande prissättning. En eventuell effektkomponent i prissättningen uppmuntrar kunderna att jämna ut effekttoppar i elanvändningen, vilket på lång sikt kan dämpa nätets investeringsbehov. De nya strukturerna styr prissättningen mot att på ett enhetligt sätt återspegla de kostnader som uppstår från användningen av elnätet och den kapacitet som reserverats för det.

Ingen påverkan på bolagens tillåtna avkastning, men kundspecifika förändringar kan uppstå 

Energimyndigheten betonar att föreskriften inte påverkar den tillåtna totala omsättningen för eldistributionsbolagen. Reformen förenhetligar endast avgifternas struktur, inte det totala beloppet av de avgifter som bolagen samlar in.

Nätbolagen måste även i fortsättningen följa det årliga höjningstaket i sin prissättning enligt elmarknadslagen. Prisändringar inom eldistributionen bör därmed anpassas inom de årliga ramarna på 8 procent per kundgrupp. Trots detta kan harmoniseringen ha mindre eller större effekter på enskilda kunders nätavgifter beroende på den kundspecifika elanvändningsprofilen, när bolagen utvecklar sin prissättning i enlighet med de enhetliga definitionerna.

De mest centrala ändringarna i avgiftsgrunderna 

Utkastet till föreskrift definierar enhetliga grunder för de olika komponenterna i nätavgifterna i mellanspänningsnät på högst 20 kV:

• Grundavgift (€/mån): Grundavgiften ska anges som en månadsavgift (€/mån) för att förbättra jämförbarheten. Dess storlek kan fortfarande variera beroende på huvudsäkringsstorlek och antalet förbrukningsställen inom samma anslutning.
• Energiavgift (cent/kWh): Tids- och säsongsindelningen för energiavgiften förenhetligas för att motsvara den nationella indelningen.
• Effektavgift (€/kW): 
  • Småkunder (högst 3x63 A): Effektavgiften baseras på månadens högsta enskilda effekttopp mätt under en kvart. Avgift tas ut för den del av effekten som överstiger 5 kW. Den understigande delen ingår i andra avgifter, såsom grundavgiften, i enlighet med principen om kostnadsmotsvarighet. Detta tröskelvärde har fastställts för att rikta effektavgiften till förbrukningsställen med större potential för flexibel förbrukning.
  • Storkunder (över 3x63 A): Effektavgiften bestäms likaså enligt månadens högsta kvartseffekt, men utan tröskelvärde eller den minimidebitering som används idag. Avskaffandet av minimidebiteringen förtydligar avgiftsstrukturen.

Kundernas och bolagens valfrihet består 

Föreskriften ingriper inte i distributionsnätbolagens frihet att besluta om vilka alternativa produkter de erbjuder sina kunder. Bolagen kan även i fortsättningen besluta om de till exempel erbjuder tids- eller säsongsprissatta produkter eller effektbaserad prissättning.

Den ändrade elmarknadslagen kräver dock i fortsättningen att nätbolaget ska erbjuda användarna av sitt distributionsnät eldistributionsprodukter som är lämpliga för deras behov och som skiljer sig åt i fråga om tidsindelning och prisstruktur. Detta kan innebära ändringar i de produkter som för närvarande erbjuds eller helt nya produkter i prissättningen för eldistribution.

Kunder åläggs inte att byta till en produkt med effektavgift, och för småkunder måste det även i fortsättningen finnas ett alternativ utan effektavgiftskomponent.

Remissbegäran: 

Energimyndigheten ber intressentgrupper att lämna sina yttranden om utkastet till föreskrift.

Yttranden kan lämnas in fram till den 24 november 2025 via portalen lausuntopalvelu.fi.

Utkastet till föreskrift
Promemoria om utkast

Mer information: 

• Analytiker Jaakko Kennilä, tfn 029 5050 004
• Ledande expert Tiina Karppinen, tfn 029 5050 035 (ej anträffbar 10–15.10)
• Direktör Veli-Pekka Saajo, tfn 029 5050 023

      E-post: fö[email protected]