Principen om energieffektivitet först
Med principen om energieffektivitet först avses att kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder beaktas i energirelaterad planering, politik och investeringsbeslut, dock så att målen med besluten uppnås.
Genom åtgärder enligt principen kan efterfrågan på och utbudet av energi effektiviseras särskilt genom:
- besparingar i den slutliga energianvändningen
- att utnyttja efterfrågeflexibilitet
- effektivisering av omvandling, överföring och distribution av energi
Betydande investeringar
Verksamhetsutövaren ska innan ett investeringsbeslut fattas utreda alternativa kostnadseffektiva energieffektiviseringslösningar, om investeringen eller projektet påverkar energiförbrukningen och energieffektiviteten samt:
- investeringens värde överstiger 100 000 000 euro, eller
- det är fråga om ett trafikinfrastrukturprojekt vars värde överstiger 175 000 000 euro
Syftet med skyldigheten är att säkerställa att energieffektivitet beaktas i planeringsskedet för investeringarna. Utredningen kan genomföras på det sätt som verksamhetsutövaren själv väljer. Utredningens resultat förutsätter inte att investeringen genomförs på det sätt som utredningen anger.
Vid fastställandet av investeringens värde beaktas endast kapitalutgifter, men till exempel olika livscykelmodeller och leasingarrangemang beaktas som motsvarande kapitalutgifter. Investeringen bedöms som en helhet även när den genomförs etappvis eller i samarbete mellan flera aktörer.
Utredning behöver inte göras, om:
- målen för investeringsbeslutet inte kan uppnås på något annat sätt, eller
- den tekniska analysen inte klart visar mer energieffektiva alternativ.
Till exempel när det gäller byggnader behövs ingen utredning när bestämmelser som utfärdats med stöd av markanvändnings- och bygglagen förutsätter nära-nollenergibyggnader, vilket i sig säkerställer en hög energieffektivitet.
Även om ingen utredning genomförs ska verksamhetsutövaren ändå lämna in en anmälan om tillämpningen av principen om energieffektivitet först till Energimyndigheten.
Verksamhetsutövaren ska till Energimyndigheten lämna in en anmälan om tillämpningen av principen om energieffektivitet först innan bygg- eller renoveringsarbeten inleds.
Syftet med anmälan är:
- att övervaka att skyldigheten fullgörs
- att samla in information om principens effekter för rapportering till Europeiska kommissionen
Anmälan lämnas in via Energimyndighetens e-tjänst.
Anmälan ska innehålla:
- tillräckliga uppgifter om innehållet i den genomförda utredningen, eller
- uppgift om att det inte finns mer energieffektiva alternativ
Hela utredningen behöver inte lämnas in till Energimyndigheten, utan endast de uppgifter som är nödvändiga för att bedöma att skyldigheten har följts.
I Energimyndighetens e-tjänst ska verksamhetsutövaren besvara huruvida alternativa energieffektiviseringslösningar har granskats vid planeringen av investeringen eller om investeringens energieffektivitet kan säkerställas på något annat sätt, och om alternativa energieffektiviseringslösningar har granskats ska det anges hur alternativen har jämförts och vilka resultat jämförelsen har gett (inkl. eventuell energibesparing jämfört med en situation där någon jämförelse inte hade gjorts), samt om investeringens energieffektivitet har kunnat säkerställas på något annat sätt ska detta beskrivas i e-tjänsten.
Planerings- och politiska åtgärder
Principen om energieffektivitet först ska också beaktas i de offentliga myndigheternas planerings- och politiska åtgärder som har en betydande inverkan på energiförbrukningen och energieffektiviteten (Energieffektivitetslag, 3 a §).
Sådana åtgärder är till exempel den nationella energi- och klimatstrategin, den nationella renoveringsplanen för byggnader, Trafik 12-planen samt frivilliga energieffektivitetsavtal.
Principen innebär inte alltid att det mest energieffektiva alternativet väljs, utan att energieffektiviteten bedöms i beredningsskedet av planerings- och politiska åtgärder vid sidan av andra faktorer (t.ex. låga utsläpp).
Tillämpningen av principen kan i vissa fall förutsätta användning av kostnads–nytto-metoder, varvid även följande kan beaktas:
- ekonomiska, sociala och miljökonsekvenser
- livscykel- och långsiktiga perspektiv
- leveranssäkerhet, hållbarhet och principerna för cirkulär ekonomi
En utredning enligt principen om energieffektivitet först kan genomföras på det sätt som verksamhetsutövaren själv väljer, men vid utarbetandet av utredningen kan man vid behov utnyttja till exempel följande material:
- Danmarks energimyndighet har tagit fram en vägledning som gör det möjligt att på ett konsekvent sätt beakta principen om energieffektivitet först vid beredning av politiska åtgärder, planeringsåtgärder och investeringsbeslut. Med hjälp av vägledningen kan också mer omfattande effekter beaktas, bl.a. på miljön, ekonomin och samhället.
- För att kvantifiera bredare nyttor har olika verktyg och metoder utvecklats, inklusive projekten COMBI (2024), MICAT (2024) och Odyssee-Mure (2024) som har fått stöd inom ramprogrammet Horisont 2020.
- Handboken Anvisningar om konsekvensbedömning vid lagberedning (2022) ger detaljerade anvisningar för planering och genomförande av konsekvensbedömningar som en del av lagstiftningsprocessen.
- Kommissionens webbplats om principen om energieffektivitet först
- Det EU-finansierade forsknings- och utvecklingsprojektet ENEFIRST har tagit fram flera anvisningar som gäller principen om energieffektivitet först.
- På Trafikledsverkets webbplats (på finska) finns en bra översikt över utvärderingar av finländska trafikledsprojekt. I Finland används vid utvärdering av trafikledsprojekt en noggrant anvisad kostnads–nyttoanalys och en bedömning av projektens effektivitet. I kostnads–nyttoanalysen bedöms förändringen i projektets byggkostnader och i de monetära nettonyttorna som följer av att projekten genomförs. I beräkningen beaktas bl.a. effekter på restid, olyckor, buller, utsläpp samt driftkostnader för fordon, fartyg och tåg. Utvärderingen av väg-, ban- och vattenledsprojekt anvisas i trafikslagsvisa anvisningar. Bakom anvisningarna för alla trafikslag ligger den s.k. allmänna anvisningen för projektutvärdering av trafikleder, där de gemensamma huvudprinciperna för utvärdering av alla trafikslag presenteras. De enhetsvärden som används i kostnads–nyttoanalyser presenteras i separata publikationer.
- ENTSO-E:s vägledning för kostnads–nyttoanalys behandlar bl.a. användningen av nuvärde för lönsamhetsjämförelser och metoder för bedömning av restvärde. I genomförandeanvisningarna för ENTSO-E:s senaste tioårsplan, TYNDP 2024, granskas projektens effekter mer omfattande på samhället och miljön och inte enbart på elsystemet.
- Guideline for Cost Benefit Analysis of Grid Development Projects. Draft version 4.0 for public consultation.
- TYNDP 2024 Implementation Guidelines
- TYNDP 2024. Scenarios Methodology Report
- 2nd ENTSOG methodology for cost-benefit analysis of gas infrastructure projects
- Study on requirements and implementation of ENTSOG’S Cost Benefit Analysis for hydrogen infrastructure for ACER
- Europeiska investeringsbanken (European Investment Bank, EIB) har utarbetat anvisningar för bedömning av investeringar, inklusive energieffektiviseringsprojekt, med en omfattande kostnads–nyttoanalys.
- EEFIG (Energy Efficiency Financial Institutions Group) har gjort en utredning om hur principen kan beaktas inom finanssektorn.