Tillståndsplikt för nätverksamhet
El- och naturgasnätsverksamhet får bedrivas i el- och naturgasnät belägna inom Finland endast med nätverksamhetstillstånd som beviljats av Energimyndigheten.
El- och naturgasnät utgör så kallade naturliga monopol. Att bygga flera nät för att betjäna samma kunder är i regel inte ekonomiskt lönsamt, eftersom byggandet av el- och naturgasnät kräver omfattande investeringar och förutsätter tillräckligt hög användningsgrad. El- och naturgasnät anses kräva offentlig reglering för att förhindra oskälig prissättning, främja effektivitet och säkerställa tillräcklig kvalitet. För att trygga konkurrensen på el- och naturgasmarknaderna är nätinnehavaren skyldig ge tillträde till sitt nät för alla användare som önskar ansluta sig. Nätverksamheten är tillståndspliktig för att säkerställa att skyldigheterna enligt el- och naturgasmarknadslagarna följs.
I följande fall kräver elnätsverksamhet inte tillstånd (enligt reglering som träder i kraft 1.1.2026):
- En anslutningsledning som kopplar till elnätet ett eldriftsobjekt, en kraftverkshelhet eller en eller flera till varandra kopplade energilager.
- Anslutningsnät för elproduktion, där ingen intern elhandel bedrivs.
- Intern eldistribution inom en fastighet eller en motsvarande fastighetsgrupp.
- Eldistribution genom en direktledning.
Även inom naturgasnätet är leverans av naturgas inom en fastighet eller motsvarande fastighetsgrupp undantagen från tillståndsplikt.
Enligt el- och naturgasmarknadslagarna är nätverksamhet inte tillståndspliktigt om nätet endast används för intern distribution av el eller naturgas inom en fastighet eller motsvarande fastighetsgrupp. Till exempel nätverksamhet inom bostadsfastigheter samt industri- och servicefastigheter kräver inte nättillstånd, oavsett om det finns en eller flera slutanvändare på fastigheten.
Med fastighet avses en självständig enhet för markägande som enligt fastighetsregisterlagen ska registreras som fastighet i fastighetsregistret. En fastighet är alltså ett markområde vars gränser är registrerade i fastighetsregistret (fastighetsregisterenhet).
Med motsvarande fastighetsgrupp avses fastigheter som är geografiskt angränsande och besitts av samma person. Fastigheterna i gruppen ska vara avskilda som egna fastighetsregisterenheter. Ett område som definierats i exempelvis ett köpebrev men ännu inte avskilts som egen fastighet (s.k. outbrutet område) kan inte bilda en fastighetsgrupp med stöd av det outbrutna områdets besittning. En allmän väg eller statlig järnväg kan dock korsa en fastighetsgrupp.
Att vara i samma persons besittning innebär att fastigheterna ska vara i besittning av en och samma fysiska person, företag, förening, stiftelse, offentlig sammanslutning eller motsvarande rättssubjekt. Om t.ex. fastighet A ägs av en privatperson och fastighet B av ett bolag som ägs i sin helhet av samma person, uppfylls inte besittningskravet.
Besittning av en fastighet grundar sig i regel på ägande. Ägaren är den som har lagfart på fastigheten. Besittning kan även baseras på ett arrendeavtal som ger arrendetagaren en besittningsrätt som är jämförbar med äganderätt.
Vid tolkning av begreppet fastighetsgrupp anses att besittningen till en fastighet kan enbart innehas av en part åt gången. Om hela fastighetsregisterenheten är arrenderad till en annan part, anses besittningsrätten ha övergått från ägaren till arrendetagaren. Det är besittningen av hela markområdet som är avgörande, inte besittningen av byggnader eller nät. Om endast en del av fastigheten, som t.ex. en ledningsgata, arrenderas, anses besittningen inte övergå till arrendetagaren. Hela markområdet måste omfattas för att fastigheten ska anses vara i arrendetagarens besittning.
I fråga om fastighetsintern eldistribution ska el- eller naturgasnätet samt alla anslutna nätanvändare ska i regel vara belägna helt inom fastigheten eller fastighetsgruppen.
Med anslutningsledning avses en enhetlig helhet som består av en elledning och andra elanläggningar som behövs för anslutning till elnätet. Enligt elmarknadslagen kan följande abonnenter anslutas med en anslutningsledning utan att verksamheten blir tillståndspliktig:
- ett eldriftsobjekt;
- en kraftverkshelhet; eller
- en eller flera till varandra kopplade energilagringsanläggningar.
Med eldriftsobjekt avses en enskild anslutning där el förbrukas. Som eldriftsobjekt anses även en fastighet eller motsvarande fastighetsgrupp vars interna elnät inte omfattas av tillståndspliktig verksamhet. Ett eldriftsobjekt kan omfatta ett mindre område än en fastighet eller fastighetsgrupp, men aldrig ett större område.
Förutom elförbrukning kan det även finnas elproduktion och energilagringsanläggningar inom ett eldriftsobjekt, om dessa är belägna inom samma fastighet eller fastighetsgrupp. Ett eldriftsobjekt kan innehålla flera eldriftsställen. Ett eldriftsställe är en plats bakom en separat elmätare, där användaren kan ingå separata el- och nätavtal. Som exempel om flera eldriftsställen inom samma eldriftsobjekt är ett vånings- eller radhus med flera lägenheter eller en industrifastighet, där flera företag idkar verksamhet.
Byggnader och anläggningar inom samma fastighet eller fastighetsgrupp kan anslutas till elnätet via en eller flera olika anslutningar. Vanligtvis används en gemensam anslutning för närliggande eldriftsställen, medan separata anslutningar kan vara lämpligare för eldriftsställen belägna i olika delar av en större fastighet.
Med kraftverkshelhet anses på ett avgränsat markområde eller på en avgränsad del av ett havsområde belägna
- enskilda kraftverk,
- två eller flera kraftverk som bildar en sammanhängande funktionell helhet, eller
- ett eller flera kraftverk och en eller flera energilagringsanläggningar som är kopplade till dem och som bildar en enhetlig funktionell helhet.
Vid bedömningen om huruvida en kraftverkshelhet bildas är det enligt förarbe-tena till elmarknadslagen alltid en fråga om helhetsprövning där alla relevanta omständigheter och konsekvenser beaktas med avseende att uppnå målen i elmarknadslagen. Definitionen av en kraftverkshelhet har således avsiktligen gjorts tolkningsbar. Tolkningen av begreppet kommer att preciseras i Energi-myndighetens tolkningspraxis. I denna anvisning presenteras de tolkningsprin-ciper som framgår från förarbetena till elmarknadslagen.
En kraftverkshelhet kan alltså i första hand vara ett enskilt kraftverk, såsom ett vattenkraftverk, värmekraftverk eller kärnkraftverk. Dessa produktionsformer fungerar vanligtvis som separata, självständiga kraftverksenheter, vilket inne-bär att varje kraftverk ur elnätets synvinkel är en separat anslutare. Vanligtvis är sådana enskilda kraftverk belägna på samma fastighet eller motsvarande fastighetsgrupp, vilket i sig visar att de är belägna inom ett avgränsat område.
Med kraftverkshelhet avses också två eller flera kraftverk som bildar en sam-manhängande funktionell helhet. Dessutom kan en sådan funktionell helhet omfatta ett eller flera energilager. Sådana kraftverkshelheter kan exempelvis utgöras av produktionsanläggningar för förnybar energi, som kännetecknas av att bestå av flera vindkraftverk eller solpanelfält.
För att en kraftverkshelhet ska bildas krävs för det första att de kraftverk och eventuella energilager som ingår i helheten är belägna inom ett avgränsat markområde eller en avgränsad del av havsområdet. Det avgränsade området kan vara litet eller stort. Det väsentliga är att hitta kriterier för hur området för kraftverkshelheten kan avgränsas och skiljas från andra kraftverkshelheter. Av-gränsningen kan baseras exempelvis på områdesindelning som används i mar-kanvändningsplaneringen eller på att avstånden mellan enheterna inom kraft-verkshelheten är korta jämfört med deras avstånd till elnätet och andra kraft-verkshelheter.
Dessutom krävs för att en kraftverkshelhet ska bildas att flera kraftverk och eventuella energilager utgör en sammanhängande funktionell helhet. Den funktionella helheten kan bemärkas av att kraftverken inom helheten använder samma teknologi eller att kraftverk som använder olika teknologier funktionellt stöder varandra (till exempel vind- och solkraft). Bildandet av en funktionell helhet kan också indikeras av gemensamt ägande, en enhetlig planeringspro-cess eller gemensam drift av kraftverk och möjliga energilager.
Som anslutningsledning anses även en elledning genom vilken en eller flera sammankopplade energilagringsanläggningar ansluts till elnätsinnehavarens elnät. Med energilager avses en anläggning, ett system eller annan plats som an-vänds för att uppskjuta den slutliga användningen av el till en senare tidpunkt än produktionstillfället eller för omvandlingen av elenergi till en energiform som kan lagras, för lagring av sådan energi och för därpå följande återomvandling av sådan energi till elenergi eller för användning som annan energibärare
En ledning som kopplar samman två nätinnehavares nät är inte en anslutningsledning. En sådan elledning omfattas av nätinnehavarnas allmänna skyldigheter, så som överförings- och anslutningsskyldighet.
Vid sidan om anslutningsledningar omfattar tillståndsplikten inte heller reservmatningsförbindelser som normalt är spänningslösa och används endast vid störningar.
Enligt elmarknadslagen är det inte tillståndspliktigt att transportera el i ett an-slutningsnät för elproduktion där el inte levereras till grossister eller slutförbru-kare.
Med anslutningsnät för elproduktion avses ett elnät med vilket två eller flera separata kraftverkshelheter ansluter sig till elnätet genom en gemensam an-slutning och en eventuell reservmatningsförbindelse, och som innehas av en el-ler flera elproducenter eller innehavare av energilager och som använder elnä-tet, eller av ett företag som dessa eller en del av dessa har ett bestämmande inflytande över.
Med leverans av el avses försäljning av el. El får således inte säljas mellan par-ter som är anslutna till anslutningsnätet för elproduktion. Eftersom användarna av anslutningsnätet är elproducenter lär deras elförbrukning oberoende vara li-ten, vilket minskar sannolikheten av intern elhandel. Villkoret ska dock beaktas i den mån elproducenterna skaffar el för kraftverkens egenförbrukning eller för lagring av el. Användarna av anslutningsnätet för elproduktion kan sälja och köpa el till exempel på elbörsen eller genom bilaterala avtal med parter som inte är anslutna till anslutningsnätet i fråga. En elproducent kan också lagra den el som producenten själv har producerat i ett energilager som hör till en kraftverkshelhet som innehas av elproducenten i fråga och är ansluten till an-slutningsnätet, eftersom lagring av egenproducerad el inte innebär elhandel.
Innehavet av elnät baseras som utgångspunkt på ägande av nätet. Innehavet kan också basera sig på ett hyresavtal som ger en med äganderätt jämförbar nyttjanderätt till elnätet. Anslutningsnätet för elproduktion ska innehas av minst en elproducent eller innehavare av energilager som är ansluten till nätet eller av en part som står under deras bestämmande inflytande. Ägandet av an-slutningsnätet för elproduktion kan alltså inte helt outsourcas till en extern part, eftersom verksamheten då inte skulle skilja sig från tillståndspliktig el-nätsverksamhet.
Med bestämmande inflytande avses rättigheter, avtal eller andra medel som separat eller tillsammans, med hänsyn till de faktiska och juridiska omständig-heterna i saken ger möjlighet att utöva ett avgörande inflytande i ett företag, i synnerhet genom:
- äganderätt eller nyttjanderätt till företagets samtliga tillgångar eller en del av dessa;
- rättigheter eller avtal som ger ett avgörande inflytande på sammansättning-en av ett företags organ och dessas omröstningar eller beslut.
Enligt elmarknadslagen är det inte tillståndspliktigt att distribuera el via en di-rektledning till en separat kund, en producents och en elleverantörs egna loka-ler, ett dotterbolag eller till kunders eldriftsobjekt eller slutna distributionsnät.
Med direktledning avses en elledning som ansluter en separat produktionsenhet till en separat kund, eller en elledning som ansluter en producent och en elleverantör till deras egna lokaler, dotterföretag eller kunder för direkt elleverans. Från och med den 1.1.2026 är det möjligt att bygga och driva en direktledning i högspännings-, mellanspännings- och lågspänningsnät oberoende av kraftverkets effekt.
Begreppet produktionsenhet som används i definitionen av direktledning motsvarar begreppet kraftverkshelhet. Med producent och elleverantör avses innehavaren av en sådan kraftverkshelhet som levererar den producerade elen genom en direktledning. Begreppen kund, dotterbolag eller producentens egna lokaler motsvarar begreppet eldriftsobjekt i elmarknadslagen. Med direkt elleverans avses att den el som levereras via den separata ledningen inte passerar genom ett reglerat elnät, med undantag för ett slutet distributionsnät.
Driften av en direktledning som förbinder en kraftverkshelhet med ett eldriftsobjekt, en fastighet eller en motsvarande fastighetsgrupps elnät eller ett slutet distributionsnät är således inte tillståndspliktigt.
Eldistribution via direktledning är undantagen från tillståndsplikt endast om ledningen inte tillsammans med andra direktledningar bildar en ringförbindelse till ett eller flera elnät genom anslutningsledningarna till eldriftsställen.
En direktledning är undantagen från tillståndsplikt endast om ledningen inte tillsammans med de objekt som sammankopplas med den bildar en ringförbindelse till ett eller flera elnät genom objektens anslutningsledningar. Eventuella reservmatningsförbindelser leder dock inte till att en ringförbindelse bildas, om reservmatningsförbindelsen och anslutningsledningen inte används samtidigt. Därför ska den separata ledningen och de objekt som den betjänar anslutas till stamnätet, högspänningsdistributionsnätet eller distributionsnätet via samma anslutning. Det är också möjligt att de objekt som är sammankopplade med en direktledning inte alls är anslutna till elnätet, utan fungerar självförsörjande.
För tillståndspliktigheten av en direktledning har det ingen betydelse om elnätsanslutningen och anslutningsledningen finns på eldriftsobjektets eller kraftverksenhetens sida. De ställverk eller motsvarande komponenter som förbinder den separata ledningen och anslutningsledningen bör dock finnas på samma fastighet eller motsvarande fastighetsgrupp där det anslutna objektet (eldriftsobjekt/kraftverksenhet) är beläget.
Det är också möjligt att ansluta flera separata kraftverksenheter till ett enskilt eldriftsobjekt via flera separata ledningar. Varje kraftverksenhet ska ha sin egen separata ledning, det vill säga flera kraftverksenheter får inte samlas i ett gemensamt nät som ansluts till förbrukning.
Även om syftet med en direktledning är att möjliggöra direkt leverans av el från en kraftverksenhet till ett eldriftsobjekt, är det tillåtet för kraftverksenheten att sälja el direkt till elnätet, till exempel i en situation där eldriftsobjektet på grund av underhåll inte behöver den el som produceras av kraftverksenheten.
Genom en ändring av elmarknadslagen som trädde i kraft den 1.1.2026 ändrades definitionen av anslutningsledning. Enligt den övergångsbestämmelse som ingick i lagen tillämpas de bestämmelser som var i kraft vid lagens ikraftträdande på anslutningsledningar för vilka anslutningsavtal har ingåtts före lagens ikraftträdande.
Enligt definitionen av anslutningsledning som var i kraft den 31.12.2025 avsågs med anslutningsledning en enhetlig helhet som består av en elledning och andra elanläggningar och elutrustningar som behövs för anslutning till elnätet och genom vilken en eller flera abonnenter ansluts till nätinnehavarens elnät. Enligt elmarknadslagen var det fram till den 31.12.2025 möjligt att med en anslutningsledning som faller utanför tillståndspliktigheten ansluta till elnätet:
- ett eldriftsobjekt;
- en eller flera till varandra kopplade energilager;
- ett eller flera kraftverk; eller
- ett eller flera kraftverk och ett eller flera till dem kopplade energilager.
Energimyndigheten kan på skriftlig ansökan meddela förhandsbesked i enskilda fall om huruvida ett sådant elnätstillstånd som avses i 4 § 1 mom. ska sökas för elnätsverksamhet. Ansökan ska innehålla den utredning som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. Förhandsbesked ges inte om en ansökan om elnätstillstånd är anhängig för samma verksamhet eller om ärendet redan har avgjorts av Energimyndigheten.
Förhandsbesked om elnätsverksamhet ansöks via Energimyndighetens e-tjänst med en elektronisk ansökningsblankett. För att lämna in ansökan ska sökanden ha en Suomi.fi-fullmakt från den sökande organisationen gällande ansökan om förhandsbesked.
OBS! Till skillnad från vad som tidigare meddelats kan ansökningar lämnas in från och med den 20.1.2026. Skapandet av den e-tjänstfullmakt som gäller ansökan om förhandsbesked pågår fortfarande hos myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, och enligt den senaste informationen kan fullmakter börja tilldelas från och med den 20.1.2026. Energimyndigheten kommer att publicera mer detaljerade anvisningar om användningen av Energimyndighetens e-tjänst före nämnda datum.
Du kan bekanta dig med frågorna i den elektroniska blanketten för ansökan om förhandsbesked här.
Elnätsinnehavare
En elnätsinnehavare är en näringsidkare som har ett elnät i sin besittning och utövar tillståndspliktig elnätsverksamhet i det nätet.
Innehavare av högspänningsdistributionsnät har högspänningsdistributionsnät i sin besittning, medan stamnätsinnehavare har stamnät i sin besittning. Distributionsnätsinnehavare och innehavare av slutna distributionsnät kan förutom ett distributionsnät även ha högspänningsdistributionsnät i sin besittning.
I stam- och distributionsnätsinnehavarens nättillstånd bestäms ett geografiskt ansvarsområde. Stamnätsinnehavarens (Fingrid Oyj) ansvarsområde täcker hela Finland, med undantag för Åland, och Finlands ekonomiska zon. Hela Finland är uppdelat mellan distributionsnäthavare i entydiga och icke-överlappande ansvarsområden, inom vilka nätinnehavarna har ensamrätt att distribuera el. Här kan du bekanta dig med kartan över distributionsnätinnehavarnas ansvarsområden. För innehavare av högspänningsdistributionsnät fastställs inget ansvarsområde i elnätstillståndet, vilket innebär att omfattningen av deras verksamhet bestäms enligt ett mer löst definierat verksamhetsområde. Stamnnätet, distributionsnätet och högspänningsdistributionsnätet kan överlappa geografiskt eftersom de huvudsakligen fungerar på olika spänningsnivåer och utför olika uppgifter. Ansvarsområdena följer inte nödvändigtvis kommunala eller landskapliga gränser, och ett företags ansvarsområde kan bestå av flera geografiskt separata områden.
Ett distributionsnät är ett elnät vars nominella spänning är lägre än 110 kilovolt. Ett högspänningsdistributionsnät har en nominell spänning på minst 110 kilovolt och fungerar lokalt eller regionalt. Ett stamnät är ett riksomfattande enhetligt elöverföringsnät som består av elledningar med en nominell spänning på minst 110 kilovolt, transformator- och kopplingsstationer och andra anläggningar. Till stamnätet hör sammanlänkningar för en nominell spänning på minst 110 kilovolt som är i en stamnätsinnehavares besittning.
Stamnätsinnehavaren ska för varje tillsynsperiod fastställa vilka elledningar, transformator- och kopplingsstationer och andra anläggningar som hör till innehavarens stamnät och publicera beslutet om fastställande. Fastställandet ska göras senast nio månader innan tillsynsperioden börjar. Stamnätsinnehavaren kan genom ett separat beslut göra ändringar i fastställandet mitt under en tillsynsperiod.
Fingrid Abp gav den 31 mars 2015 ett beslut om fastställande av stamnätet för den fjärde tillsynsperioden (2016–2019). Fingrids beslut om fastställande samt de beslut om ändring med vilka Fingrid har gjort ändringar i stamnätets omfattning enligt beslutet om fastställande publiceras på Fingrids webbplats.
Elnätsinnehavare med ett giltigt elnätstillstånd:
Alajärven Sähkö Oy
Alva Sähköverkko Oy
Caruna Oy
Caruna Espoo Oy
Elenia Verkko Oyj
Enontekiön Sähkö Oy
ESE-Verkko Oy
Esse Elektro-Kraft Ab
Forssan Verkkopalvelut Oy
Haminan Sähköverkko Oy
Haukiputaan Sähköosuuskunta
Helen Sähköverkko Oy
Herrfors Nät-Verkko Oy Ab
Iin Energia Oy
Imatran Seudun Sähkönsiirto Oy
Jeppo Kraft Andelslag
Jylhän Sähköosuuskunta
Järvi-Suomen Energia Oy
Kajave Oy
Kemin Energia ja Vesi Oy
Keminmaan Energia ja Vesi Oy
Keravan Energia Oy
Keuruun Sähkö Oy
Koillis-Lapin Sähkö Oy
Koillis-Satakunnan Sähkö Oy
Kokemäen Sähkö Oy
Kokkolan Energiaverkot Oy
Kronoby Elverk Ab
KSS Verkko Oy
Kuopion Sähköverkko Oy
Kuoreveden Sähkö Oy
Kymenlaakson Sähköverkko Oy
Köyliön-Säkylän Sähkö Oy
Lahti Energia Sähköverkko Oy
Lammaisten Energia Oy
Lankosken Sähkö Oy
Lappeenrannan Energiaverkot Oy
Lehtimäen Sähkö Oy
Leppäkosken Sähkö Oy
Muonion Sähköosuuskunta
Nivos Verkot Oy
Naantalin Energia Oy
Nurmijärven Sähköverkko Oy
Nykarleby Kraftverk Ab
Oulun Energia Sähköverkko Oy
Oulun Seudun Sähkö Verkkopalvelut Oy
Okun Energia Oy
Paneliankosken Voima Oy
Parikkalan Valo Oy
PKS Sähkönsiirto Oy
Pori Energia Sähköverkot Oy
Porvoon Sähköverkko Oy
Raahen Energia Oy
Rantakairan Sähkö Oy
Raseborgs Energi Ab
Rauman Energia Sähköverkko Oy
Rovakaira Oy
Rovaniemen Verkko Oy
Sallila Sähkönsiirto Oy
Savon Voima Verkko Oy
Seiverkot Oy
Sipoon Energia Oy
Tampereen Energia Sähköverkko Oy
Tervolan Energia ja Vesi Oy
TLS Verkko Oy
Tornion Energia Oy
Tunturiverkko Oy
Turku Energia Sähköverkot Oy
Vaasan Sähköverkko Oy
VSV Sähköverkko Oy
Valkeakosken Energia Oy
Vantaan Energia Sähköverkot Oy
Vatajankoski Sähköverkko Oy
Verkko Korpela Oy
Vetelin Energia Oy
Vimpelin Voima Oy
Äänekosken Energia Oy
Innehavare av naturgasnät
En innehavare av ett distributionsnät för naturgas är en näringsidkare som bedriver naturgasdistributionsverksamhet. En innehavare av ett överföringsnät för naturgas är en näringsidkare som bedriver naturgasöverföringsverksamhet.
Innehavarna av naturgasnät ansvarar för driften, underhållet och utvecklingen av näten inom sitt verksamhetsområde och för sammanlänkningarna till andra nät. Nätinnehavarna ska även se till att nätet på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på gasdistribution eller gastransporter.
Ett distributionsnät för naturgas är ett lokalt eller regionalt rörsystem för naturgas via vilket naturgas transporteras under reducerat tryck, inklusive den del av högtrycksrörledningarna som huvudsakligen används för lokal distribution av naturgas.
Ett överföringsnät för naturgas är ett rörsystem för naturgas där naturgas överförs i huvudsak genom högtryck. Till överföringsnätet räknas inte den del av högtrycksrörledningarna som huvudsakligen används för lokal distribution av naturgas.
När det gäller överföringsnätet utser Energimyndigheten en överföringsnätsinnehavare till systemansvarig överföringsnätsinnehavare.
Innehavare av naturgasnät med ett giltigt naturgasnätstillstånd:
Adven Oy
Auris Kaasunjakelu Oy
Haminan Kaasuverkko Oy
Hyvinkään Lämpövoima Oy
Imatran Lämpö Oy
Kangasalan Lämpö Oy
Keravan Energia Oy
Kokkolan Energiaverkot Oy
KSS Lämpö Oy
Lempäälän Lämpö Oy
Leppäkosken Lämpö Oy
Loimua Oy
Luumäen Energia Oy
Neste Oyj
Ruokolahden kunnan energialaitos
Tampereen Energia Oy
Valkeakosken Energia Oy
Typer av nättillstånd
Tillståndspliktig naturgas- och elnätsverksamhet får utövas endast med ett nättillstånd som beviljas av Energimyndigheten. Nättillståndet beviljas tills vidare eller av särskilda skäl för viss tid och kan inte överföras till någon annan.
Som en del av en medgivande elnätstillståndsprocess måste distributionsnätsinnehavare och innehavare av slutna distributionsnät markera det ansvarsområde som avses att beviljas nätinnehavaren i elektronisk form i nättjänsten Verkkotietopiste.fi i enlighet med instruktionerna nedan.
Energimyndigheten kan i enskilda fall för viss tid tillåta naturgasnätsverksamhet i en sammanlänkning utan naturgasnätstillstånd, om nätinnehavaren har beviljats undantagslov för ny infrastruktur enligt naturgasmarknadslagen. Befrielse kan beviljas för högst den tid som undantagslovet gäller.
Ansök om tillstånd för naturgasnät
Anvisning: Ansvarsområdesdelen i Nätverksinformationspunkten (pdf)
Med ett elnätstillstånd för distributionsnätsinnehavare får man utöva tillståndspliktig elnätsverksamhet i ett distributionsnät, högspänningsdistributionsnät eller båda.
I elnätstillståndet för distributionsnätsinnehavare fastställs ett geografiskt ansvarsområde för distributionsnätet, till vilket nätinnehavarens rättigheter, skyldigheter och ansvar hänför sig. Ansvarsområdena för distributionsnätet kan inte överlappa varandra, och de täcker hela landet med undantag av landskapet Åland.
De rättigheter och skyldigheter som hänför sig till ett högspänningsdistributionsnät gäller verksamhetsområdet för innehavaren av högspänningsdistributionsnätet, dvs. det område där innehavarens verksamhet är motiverad i första hand på basis av tekniska och ekonomiska kriterier.
En förutsättning för att erhålla elnätstillstånd för distributionsnätsinnehavare är att den sökande uppfyller de tekniska, ekonomiska och organisatoriska krav som ställs på den elnätsverksamhet som ansökan gäller. Den sökande ska uppfylla de tilläggskrav på juridisk åtskildhet som gäller distributionsnätsinnehavare enligt elmarknadslagen om de angivna gränsvärdena uppfylls.
Med ett elnätstillstånd för slutna distributionsnät får man utöva tillståndspliktig elnätsverksamhet i ett distributionsnät eller högspänningsdistributionsnät som uppfyller definitionen på ett slutet distributionsnät.
För innehavare av slutna distributionsnät gäller både ett förenklat tillståndsförfarande och lindrigare skyldigheter vid utövandet av elnätsverksamheten. I nättillståndet för ett slutet distributionsnät fastställs ett geografiskt ansvarsområde för distributionsnätet, till vilket nätinnehavarens rättigheter och skyldigheter hänför sig.
Förutsättningar för beviljande av elnätstillstånd för slutna distributionsnät:
- elnätsverksamheten utövas i ett distributionsnät eller högspänningsdistributionsnät inom ett geografiskt avgränsat område för industriell verksamhet eller näringsverksamhet eller ett område där gemensamma tjänster tillhandahålls.
- Dessutom ska minst ett av följande krav vara uppfyllt:
- driften eller produktionsprocessen hos nätanvändarna bildar av särskilda tekniska skäl eller säkerhetsskäl en gemensam helhet
- råvarorna och slutprodukterna i produktionsprocesserna hos nätanvändarna av särskilda tekniska skäl eller säkerhetsskäl har ett väsentligt samband med varandra, eller om deras produktionsprocess eller produktionsprocesser på något annat sätt bildar en enhetlig helhet, eller
- nätet distribuerar i första hand el till nätets ägare eller innehavare eller till ett företag som är anknutet till ägaren eller innehavaren.
Elnätstillstånd för slutna distributionsnät får emellertid inte beviljas sökande inom vars elnät el levereras till konsumenter. Ett undantag är elleverans till ett litet antal konsumenter som har sådana förbindelser med sökanden som baserar sig på ett anställningsförhållande eller motsvarande förbindelser.
På besluten om elnätstillstånd gällande slutna distributionsnät tillämpas mer begränsade krav gällande personal och ekonomiska förutsättningar än på övriga nätinnehavare.
Den sökande ska ha ett FO-nummer samt tillräcklig organisation med tanke på kvaliteten på verksamheten. För driftsledare och elarbetsledare tillämpas kraven i elsäkerhetslagen. Den sökande ska visa att nätverksamheten är särredovisad eller särredovisas enligt vad som stadgas i elmarknadslagen.
Med ett tillstånd för stamnätsinnehavare får man utöva elnätsverksamhet i ett elnät som uppfyller definitionen på ett stamnät.
En förutsättning för att erhålla elnätstillstånd för stamnätsinnehavare är att den sökande uppfyller de tekniska, ekonomiska och organisatoriska krav som ställs på den elnätsverksamhet som ansökan gäller. Den som ansöker om nättillstånd för stamnätsinnehavare ska uppfylla tilläggskrav enligt elmarknadslagen, enligt vilka stamnätsinnehavaren bl.a. ska äga ett stamnät i Finland och uppfylla de stadgade kraven om stamnätsinnehavares oberoende.
Energimyndigheten utser en stamnätsinnehavare till systemansvarig stamnätsinnehavare i elnätstillståndet, varvid den tillståndssökande berörs av de tilläggskrav för den systemansvariga som stadgas i elmarknadslagen. Till den systemansvariga stamnätsinnehavarens ansvarsområde hör rikets område med undantag av landskapet Åland, och Finlands ekonomiska zon.
Med ett naturgasnätstillstånd för distributionsnätsinnehavare får man utöva tillståndspliktig naturgasnätsverksamhet i ett distributionsnät för naturgas.
En förutsättning för att erhålla naturgasnätstillstånd för distributionsnätsinnehavare är att den sökande uppfyller de tekniska, ekonomiska och organisatoriska krav som ställs på den naturgasnätsverksamhet som ansökan gäller.
Med ett naturgasnätstillstånd för slutna distributionsnät får man utöva tillståndspliktig naturgasnätsverksamhet i ett distributionsnät som uppfyller definitionen på ett slutet distributionsnät.
För innehavare av slutna distributionsnät gäller både ett förenklat tillståndsförfarande och lindrigare skyldigheter vid utövandet av naturgasnätsverksamheten.
Beviljandet av ett naturgasnätstillstånd för slutna distributionsnät är förknippat med särskilda förutsättningar som den som ansöker om ett naturgasnättillstånd för slutna distributionsnät ska uppfylla för att erhålla tillståndet.
- naturgasnätsverksamheten utövas i ett distributionsnät inom ett geografiskt avgränsat område för industriell verksamhet eller näringsverksamhet eller ett område där gemensamma tjänster tillhandahålls
- Dessutom ska minst ett av följande krav vara uppfyllt:
- driften eller produktionsprocessen hos nätanvändarna bildar av särskilda tekniska skäl eller säkerhetsskäl en gemensam helhet
- nätet distribuerar i första hand naturgas till nätets ägare eller innehavare eller till ett företag som är anknutet till ägaren eller innehavaren.
Naturgasnätstillstånd för slutna distributionsnät får emellertid inte beviljas sökande vars naturgasnät levererar naturgas till konsumenter. Ett undantag är naturgasleverans till ett litet antal konsumenter som har sådana förbindelser med sökanden som baserar sig på ett anställningsförhållande eller motsvarande förbindelser.
På naturgasnätsbesluten gällande slutna distributionsnät tillämpas tekniska, ekonomiska och organisatoriska krav. Den sökande ska ha ett FO-nummer och en tillräcklig organisation med tanke på kvaliteten på verksamheten. Driftsövervakaren måste vara utsedd enligt lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor. Den sökande ska visa att nätverksamheten är särredovisad eller särredovisas enligt vad som stadgas i naturgasmarknadslagen.
Med ett naturgasnätstillstånd för överföringsnät får man utöva naturgasnätsverksamhet i ett överföringsnät för naturgas.
En förutsättning för att erhålla naturgasnätstillstånd för överföringsnät är att den sökande uppfyller de tekniska, ekonomiska och organisatoriska krav som ställs på den naturgasnätsverksamhet som ansökan gäller. Den som ansöker om nättillstånd för överföringsnät ska uppfylla tilläggskrav enligt naturgasmarknadslagen, enligt vilka överföringsnätsinnehavaren bl.a. ska äga ett överföringsnät i Finland och uppfylla de stadgade kraven om överföringsnätsinnehavares oberoende.
Energimyndigheten utser en överföringsnätsinnehavare till systemansvarig överföringsnätsinnehavare i naturgasnätstillståndet, varvid den som ansöker om tillstånd för överföringsnät dessutom berörs av de tilläggskrav för den systemansvariga som stadgas i naturgasmarknadslagen. Den systemansvariga överföringsnätsinnehavarens ansvarsområde består av det naturgassystem som överföringsnätsinnehavaren har förordnats till systemansvarig för.
Naturgasnätstillstånd för en direktledning ger sökanden rätt att utöva naturgasnätsverksamhet i en direktledning som byggts av sökanden. Naturgasnätstillstånd för direktledningar ska beviljas på ansökan om direktledningen byggs för att leverera naturgas till kunder som vägrats tillträde till nätet av en nätinnehavare som är verksam i området. Naturgasnätstillstånd för direktledningar kan dock inte beviljas för utövande av naturgasnätsverksamhet i ett överföringsrör som överskrider riksgränsen.
På tillståndsbeslutet om en direktledning tillämpas de tekniska, ekonomiska och organisatoriska krav som anknyter till beviljandet av naturgasnätstillstånd.
Bestämmelserna om nätinnehavare i naturgasmarknadslagen tillämpas inte på näringsidkare som av Energimyndigheten har beviljats naturgasnätstillstånd för direktledningar.