Kostnadsnyttoanalys
Energieffektivitetslagen 1429/2014 ålägger verksamhetsutövarna att göra kostnadsnyttoanalyser för att främja kraftvärme och för att utnyttja användbar överskottsvärme från industrianläggningar.
I följande situationer ska en kostnadsnyttoanalys göras för att utvärdera kostnader och fördelar:
- när en termisk elproduktionsanläggning planeras eller genomgår en omfattande uppgradering
- när en industrianläggning planeras eller genomgår en omfattande uppgradering
- när ett nytt nät för fjärrvärme och fjärrkyla planeras och en ny energiproduktionsanläggning planeras inom ett nät för fjärrvärme eller fjärrkyla.
När en termisk elproduktionsanläggning med en total tillförd effekt på mer än 20 MW planeras eller genomgår en omfattande uppgradering, ska verksamhetsutövaren göra en kostnadsnyttoanalys för att utvärdera kostnaderna för och fördelarna med att driva den som ett högeffektivt kraftvärmeverk.
Med högeffektivt kraftvärmeverk avses sådan kraftvärme som uppfyller kriterierna i bilaga II till energieffektivitetsdirektivet (2012/27/EU). Med omfattande uppgradering avses en sådan uppgradering vars kostnad överskrider 50 % av investeringskostnaderna för en ny jämförbar enhet.
När en industrianläggning med en total tillförd effekt på mer än 20 MW som kan generera överskottsvärme med en lämplig temperaturnivå planeras eller genomgår en omfattande uppgradering, ska verksamhetsutövaren göra en kostnadsnyttoanalys för att utvärdera kostnaderna för och fördelarna med att utnyttja överskottsvärme för att tillgodose en ekonomiskt motiverad efterfrågan och med att ansluta anläggningen till ett nät för fjärrvärme och fjärrkyla.
Överskottsvärmen anses här vara användbar när temperaturen är över 80 °C.
Befrielse från skyldigheten att göra kostnadsnyttoanalys (statsrådets förordning 1297/2015):
I tabellen anges det avstånd till ett fjärrvärmenät bortom vilket en kostnadsnyttoanalys av överskottsvärmen inte behöver göras. Avståndet varierar beroende på överskottsvärmens effekt (MW) eller årlig mängd överskottsvärme (MWh) i industrianläggningen. Om de siffror som anger överskottsvärmens effekt och den årliga mängden överskottsvärme finns på olika rader, avläses avståndet på den rad där det kortare avståndet anges.
Tabell: Överskottsvärmens effekt (MW) i en industrianläggning med en total termisk effekt på mer än 20 MW, den årliga mängden överskottsvärme (MWh) och avståndet (km) mellan industrianläggningen och fjärrvärmenätet.
Överskottsvärmens effekt i industrianläggningen (MW) eller mängden överskottsvärme från industrianläggningen per år (MWh) |
Avståndet (km) till fjärrvärmenätet |
4MW, 6000MWh | 1 |
20MW, 30000MWh | 10 |
60MW, 90000MWh | 15 |
80MW, 120000MWh | 20 |
Avståndet ska mätas från en tekniskt lämplig anslutningspunkt.
Med ekonomiskt motiverat behov avses behov som inte överstiger behovet av värme eller kyla och som annars skulle tillgodoses på marknadsvillkor genom andra energiframställningsprocesser än kraftvärme.
När ett nät för fjärrvärme eller fjärrkyla planeras
När ett nytt nät för fjärrvärme och fjärrkyla planeras inom ett område med en industrianläggning med en total tillförd effekt på mer än 20 MW, ska verksamhetsutövaren göra en kostnadsnyttoanalys för att utvärdera kostnaderna för och fördelarna med att utnyttja användbar överskottsvärme från närliggande industrianläggningar.
När en energiproduktionsanläggning planeras inom ett nät för fjärrvärme eller fjärrkyla
När en ny energiproduktionsanläggning med en total tillförd effekt på mer än 20 MW planeras inom ett befintligt nät för fjärrvärme eller fjärrkyla, eller när en sådan befintlig anläggning genomgår en omfattande uppgradering, ska verksamhetsutövaren göra en kostnadsnyttoanalys för att utvärdera kostnaderna för och fördelarna med att utnyttja användbar överskottsvärme från närliggande industrianläggningar.
Befrielse från skyldigheten att göra kostnadsnyttoanalys (statsrådets förordning 1297/2015):
I tabellen anges det avstånd till ett fjärrvärmenät bortom vilket en kostnadsnyttoanalys av utnyttjandet av överskottsvärmen inte behöver göras. Avståndet varierar beroende på energiproduktionsanläggningens bränsleeffekt (MW) eller årliga energiproduktion (MWh). Om de siffror som anger energiproduktionsanläggningens effekt och produktion finns på olika rader i tabellen, avläses avståndet på den rad där det kortare avståndet anges.
Tabell: Bränsleeffekten och den årliga energiproduktionen i en energiproduktionsanläggning som byggs i anslutning till ett fjärrvärmenät och avståndet mellan fjärrvärmenätet och en industrianläggning som genererar överskottsvärme (temperatur över 80 °C).
Effekten (MW) eller den årliga energiproduktionen (MWh) i en planerad energiproduktionsanläggning | Industrianläggningens avstånd (km) till fjärrvärmenätet |
20MW, 30000MWh | 5 |
40MW, 60000MWh | 10 |
60MW, 90000MWh | 15 |
80MW, 120000MWh | 20 |
Avståndet ska mätas från en tekniskt lämplig anslutningspunkt.
En kostnadsnyttoanalys behöver inte göras och en anmälan om kostnadsnyttoanalys behöver inte lämnas till Energimyndigheten när det är fråga om
- en anläggning som endast har planerats för att användas vid toppbelastning eller för att producera reservkraft och som planeras vara i drift mindre än 1 500 driftstimmar per år
- ett kärnkraftverk
- en anläggning som behöver vara placerad nära en geologisk lagringsplats som godkänts i enlighet med lagen om avskiljning och lagring av koldioxid
- en anläggning som är belägen inom ett område med liten efterfrågan på fjärrvärme
När en kostnadsnyttoanalys görs ska följande beaktas
- en planerad investering i en sådan anläggning eller ett nät som avses i 27 § i energieffektivitetslagen (1429/2014), alternativa produktionsanläggningar som behövs för att producera energi i den investerade anläggningen eller för att anskaffa energi från det investerade nätet och källor till överskottsvärme
- all befintlig eller potentiell värmeefterfrågan som ska kunna tillgodoses med värme från en industrianläggning, en energiproduktionsanläggning eller ett nät som avses i 27 § i energieffektivitetslagen
- el- och värmeeffekt
- planerade driftstimmar
- variationer i utbudet av värme
En kostnadsnyttoanalys ska innehålla följande information för olika alternativ
- uppskattningar av elenergin, värmeenergin och bränsleenergin
- bränslen och kostnader för förbrukning av bränslen
- uppskattningar av utvecklingen för energipriset
- kostnader och fördelar
- investeringskostnader och investeringar i den infrastruktur som de olika alternativen förutsätter
- rörliga respektive fasta kostnader
- beräkningsräntor
- en teknisk och ekonomisk livscykel och de tidsperioder som används
- de ekonomiska risker som finns i de olika alternativen
- kassaflödesanalyser
Analysen bör göras med metoder som allmänt används vid planering av investeringar och bedömning av lönsamheten. På så sätt är det möjligt att utvärdera fördelarna och kostnaderna för ett projekt.
Den verksamhetsutövare som är ansvarig för ett projekt ska lämna en anmälan om kostnadsnyttoanalys till Energimyndigheten när projektet planeras, innan byggnads- eller uppgraderingsarbetet inleds.
Energimyndigheten kan inom en månad från mottagandet av anmälan begära ytterligare utredning, om den anmälan som inlämnats inte är tillräcklig eller om verksamhetsutövaren meddelar att denne inte driver anläggningen som kraftvärmeverk eller använder överskottsvärmen från industrin trots att kostnadsnyttoanalysen visar att sådan drift eller användning är lönsam.
Tilläggsutredningen ska lämnas till Energimyndigheten inom en månad efter Energimyndighetens begäran.
Byggnadsarbeten får inte fortsättas innan tilläggsutredningen har lämnats.
Lämna in en anmälan om kostnadsnyttoanalys