Kostnadsnyttoanalys

När en termisk elproduktionsanläggning med en bränsleeffekt på mer än 10 MW planeras eller genomgår en omfattande uppgradering, ska verksamhetsutövaren göra en kostnadsnyttoanalys för att utvärdera kostnaderna för och fördelarna med att driva anläggningen som ett högeffektivt kraftvärmeverk.

Med ett högeffektivt kraftvärmeverk avses kraftvärme som uppfyller kriterierna i bilaga III till energieffektivitetsdirektivet (EU) 2023/1791.

När en industrianläggning med en total tillförd värmeeffekt på mer än 8 MW planeras eller genomgår en omfattande uppgradering, ska verksamhetsutövaren göra en kostnadsnyttoanalys för att utvärdera utnyttjandet av spillvärme inom anläggningen eller utanför anläggningen.

När en specialiserad anläggning, såsom anläggningar för rening av avloppsvatten och LNG-anläggningar, med en total tillförd effekt på mer än 7 MW planeras eller genomgår en omfattande uppgradering, ska verksamhetsutövaren göra en kostnadsnyttoanalys för att utvärdera utnyttjandet av spillvärme inom anläggningen eller utanför anläggningen.

När en datacentral med en total energitillförselnivå på mer än 1 MW planeras eller genomgår en omfattande uppgradering, ska verksamhetsutövaren göra en kostnadsnyttoanalys för att utvärdera utnyttjandet av spillvärme inom anläggningen eller utanför anläggningen. Om spillvärmen inte avses tas till vara till någon del, ska kostnadsnyttoanalysen påvisa att tillvaratagande inte är tekniskt eller ekonomiskt genomförbart.

I samband med ikraftträdandet av ändringarna i energieffektivitetslagen (1.1.2026) ska en kostnadsnyttoanalys också göras för befintliga datacentraler vars totala effekt överstiger 1 MW och vars spillvärme inte till någon del tas till vara. I så fall ska datacentralens operatör genom kostnadsnyttoanalysen påvisa att tillvaratagande av spillvärme inte är tekniskt eller ekonomiskt genomförbart. Skyldigheten förutsätter inte kontinuerlig granskning, utan kostnadsnyttoanalysen ska göras som en engångsåtgärd i samband med ikraftträdandet av lagändringarna och lämnas till Energimyndigheten senast den 31.12.2027. En ny granskning behövs endast i samband med en omfattande uppgradering av datacentralen.

En kostnadsnyttoanalys behöver inte göras och det behöver inte lämnas någon anmälan till Energimyndigheten när det är fråga om

• En anläggning som används vid toppbelastning eller för reservkraft och som planeras vara i drift mindre än 1 500 driftstimmar per år
• En anläggning som enligt lagen om avskiljning och lagring av koldioxid (416/2012) ska placeras nära en plats för lagring av koldioxid
• En ny energiproduktionsanläggning med liten effekt som ingår i ett befintligt fjärrvärmenät och det inte finns tillgång till användbar överskottsvärme från industrin i närheten av fjärrvärmenätet
• En ny industrianläggning eller en industrianläggning som genomgår en uppgradering, om anläggningen genererar användbar överskottsvärme i liten utsträckning och inget fjärrvärmenät finns i närheten av anläggningen.
• En datacentral vars spillvärme används eller kommer att användas i ett fjärrvärmenät eller direkt för uppvärmning av utrymmen inomhus, varmvatten för hushållsbruk eller annan användning i den byggnad eller grupp av byggnader eller de lokaler där den är belägen
• En anläggning som är belägen inom ett område med en liten efterfrågan på fjärrvärme

Installation av utrustning på en befintlig anläggning för avskiljning av koldioxid som produceras av en förbränningsanläggning för att lagras i enlighet med lagen om avskiljning och lagring av koldioxid (416/2012) betraktas inte som uppgradering och medför således ingen skyldighet att göra en kostnadsnyttoanalys.

Vid genomförande av kostnadsnyttoanalysen ska följande beaktas:

• Den planerade investeringen i en anläggning enligt 27 b § i energieffektivitetslagen (1429/2014) och alternativa anläggningar som behövs för att producera motsvarande energimängd, samt källor till överskottsvärme.
• All befintlig eller möjlig efterfrågan på värme till vilken värme skulle kunna levereras från en anläggning som avses i 27 b § i energieffektivitetslagen med beaktande av rationella möjligheter (såsom teknisk genomförbarhet och avstånd), samt de typer av uppvärmning som används av närliggande efterfrågepunkter för värme
• Variationer i värmeförsörjning

Kostnadsnyttoanalysen ska för de olika alternativen innehålla:

1. Anläggningens geografiska läge
2. Planerade årliga driftstimmar
3. Uppskattning av temperaturen på den överskottsvärme som kan utnyttjas
4. Uppskattning av den årliga mängden levererad värme
5. Uppskattning av den årliga elproduktionsmängden (gäller endast anläggningar som producerar el)
6. El- och värmeeffekt
7. Energikällor samt uppskattningar av deras mängder och kostnader för användningen
8. Bedömningar av utvecklingen av energipriserna
9. Investeringskostnader samt investeringar i den infrastruktur som alternativen förutsätter
10. Rörliga och fasta kostnader
11. Övriga kostnader och fördelar, såsom sociala, miljömässiga och bredare ekonomiska kostnader
12. Diskonteringsräntor
13. Den planerade tidpunkten för genomförandet av projektet, teknisk-ekonomisk livslängd och de tidshorisonter som används
14. Datum för genomförandet av kostnadsnyttoanalysen
15. Ekonomiska risker som ingår i de olika alternativen
16. Kassaflödeskalkyler
17. Granskning av kylsystemslösningar som tillåter att spillvärmen avlägsnas eller fångas in på en användbar temperaturnivå med minimal ytterligare energitillförsel (gäller endast datacenter).
18. Övriga uppgifter som verksamhetsutövaren anser vara centrala för genomförandet av kostnadsnyttoanalysen

Av ovan nämnda punkter ska punkterna 1–5 anges på ett färdigt formulär enligt beskrivningen nedan, och de är offentlig information med stöd av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) (1 §, 7 §). Uppgifterna enligt punkterna 6–18 ska tas in i ett fritt formulerat dokument som lämnas in som bilaga till formuläret och som kan anses delvis sekretessbelagt med stöd av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet om verksamhetsutövaren anger en sekretessgrund (24 §). Till exempel används 24 § 1 mom. 20 punkten som sekretessgrund när det gäller en företagshemlighet. I så fall ska det också lämnas in en offentlig version som bilaga till formuläret av det sekretessbelagda dokumentet, där de uppgifter som verksamhetsutövaren anser vara sekretessbelagda har täckts över eller tagits bort, eller på något annat sätt tydligt markerats som sekretessbelagda.

Om en anläggning för endast elproduktion eller en anläggning utan värmeåtervinning planeras, ska det göras en jämförelse mellan den planerade anläggningen eller den planerade uppgraderingen och en likvärdig anläggning som producerar samma mängd el eller värme, men som återvinner spillvärme och levererar värme genom högeffektiv kraftvärme eller nät för fjärrvärme, eller bådadera.

Kostnadsnyttoanalysen ska genomföras i samarbete med de företag som ansvarar för driften av anläggningen. Om ett annat företag ansvarar för anläggningens drift än för investeringen, ska kostnadsnyttoanalysen göras i samarbete mellan de företag som ansvarar för driften respektive investeringen.

Närmare bestämmelser om principerna för kostnadsnyttoanalysen finns i bilaga XI till energieffektivitetsdirektivet (EU) 2023/1791.

Analysen ska göras med metoder som allmänt används vid planering av investeringar och vid bedömning av lönsamhet och som gör det möjligt att bedöma projektets fördelar och kostnader. Av den anmälan som lämnas till Energimyndigheten ska det framgå analysens resultat samt om verksamhetsutövaren avser att driva elproduktionsanläggningen som ett kraftvärmeverk eller utnyttja spillvärmen från en industrianläggning, en specialiserad anläggning eller en datacentral. Om analysens resultat är positivt men kraftvärmeverket inte avses genomföras eller spillvärmen inte avses utnyttjas, ska skälen anges i punkten ”Ytterligare information” på formuläret.
 

 

Den verksamhetsutövare som ansvarar för projektet ska lämna kostnadsnyttoanalysen till Energimyndigheten i samband med planeringen av projektet, innan byggnadsarbeten eller omfattande uppgraderingsarbeten inleds.

I bygglagstiftningen avses med påbörjande av byggnadsarbeten att man börjar med gjutningsarbeten för byggnadens grund eller med montering av byggnadsdelar som hör till grunden. I bygglagen anses åtgärder som förbereder byggnadsarbeten inte utgöra påbörjande av byggnadsarbete. Med påbörjande av omfattande uppgraderingsarbeten avses däremot att man påbörjar vilket som helst sådant uppgraderingsarbete som ingår i en omfattande uppgradering som ålägger att göra en kostnadsnyttoanalys.

Energimyndigheten kan inom en månad från mottagandet av kostnadsnyttoanalysen begära ytterligare utredning, om den inlämnade analysen inte är tillräcklig eller om verksamhetsutövaren inte avser att genomföra kraftvärmeverket eller utnyttja överskottsvärme trots att kostnadsnyttoanalysen visar att genomförandet eller utnyttjandet är lönsamt.

Den ytterligare utredningen ska lämnas till Energimyndigheten inom två veckor från det att Energimyndigheten har begärt den. Tidsfristen kan vid behov på begäran förlängas, men den absoluta sista dagen för att lämna in utredningen är en månad efter den ursprungliga begäran om ytterligare utredning.

Byggnads- eller uppgraderingsarbeten får inte fortsätta innan den ytterligare utredningen har lämnats in.

När Energimyndigheten har godkänt kostnadsnyttoanalysen skickas ett meddelande per e-post om godkännandet till verksamhetsutövaren. I samband med inlämningen av kostnadsnyttoanalysen anger verksamhetsutövaren de e-postadresser till vilka meddelandet om godkännandet ska skickas.

Kostnadsnyttoanalysen lämnas in i Energimyndighetens e-tjänst. I e-tjänsten kan en person med Suomi.fi-fullmakt sköta ärenden för den aktör som har beviljat fullmakten. Den fullmakt som krävs är Anmälan av energieffektivitet. Det är bra att ordna fullmakten i god tid före inlämningen av kostnadsnyttoanalysen. Anvisningar om utfärdande av fullmakter finns här.

Anvisningar för användning av Energimyndighetens e-tjänst finns på sidan Energimyndighetens e-tjänst.

Länk till Energimyndighetens e-tjänst:
https://asiointi.energiavirasto.fi/ 
 

 

Omfattande uppgradering: Renoveringsarbeten vars kostnad överskrider 50 procent av investeringskostnaderna för en ny jämförbar enhet.

Spillvärme: Oundviklig värme som genereras som biprodukt i industrianläggningar eller anläggningar för kraftproduktion, eller inom tjänstesektorn, och som förflyktigas oanvänd i luft eller vatten om det inte finns tillgång till ett fjärrvärme- eller fjärrkylsystem, detta om en kraftvärmeprocess har använts eller kommer att användas eller om kraftvärmeproduktion inte är möjlig.

Överskottsvärme: All värme som uppstår i processen och som förblir outnyttjad, inklusive spillvärme och annan överskottsvärme.

Högeffektiv kraftvärme: kraftvärme som uppfyller de kriterier som anges i bilaga III till energieffektivitetsdirektivet (EU) 2023/1791.

Datacentral: En byggnad eller en grupp av byggnader avsedd att inrymma, ansluta och driva datorsystem, servrar och kringutrustning för datalagring, databehandling och/eller datadistribution samt relaterad verksamhet.
 

Vänligen kontakta oss i första hand via e-post: [email protected]