ENERGIEFFEKTIVITET
Främjandet av energieffektivitet är en del av den nationella och EU:s energi- och klimatpolitik, vars syfte är att minska den energimängd som behövs för att producera tjänster, prestationer och produkter. Förbättrad energieffektivitet minskar koldioxidutsläppen, minskar energiförbrukningen och ger kostnadsbesparingar.
Energieffektivitetsdirektivet 2023/1791 uppdaterades senast 2023 som en del av EU:s Fit for 55-paket. Med paketet eftersträvas på EU-nivå att växthusgasutsläppen senast 2030 minskar med minst 55 procent jämfört med 1990. I energieffektivitetsdirektivet föreskrivs i stor utsträckning om energieffektivitetsmål, skyldigheter och åtgärder på EU-nivå och nationell nivå. I det uppdaterade direktivet höjs EU:s energieffektivitetsmål avsevärt, vilket kräver att det gemensamt för EU-länderna säkerställs en ytterligare minskning av energiförbrukningen med 11,7 procent fram till 2030 jämfört med prognoserna i EU:s referensscenario för 2020.
Energieffektivitetsdirektivet har en lång historia. Den föregående uppdateringen av energieffektivitetsdirektivet genomfördes 2018, då det tidigare direktivet från 2012 ändrades. Med anknytning till målen för 2020 i energieffektivitetsdirektivet 2012/27/EU och ändringen av detta direktiv 2018/2002 uppnådde Finland direktivets mål. Finland överskred med god marginal sina mål för 2020 vad gäller både primärenergi och slutlig energianvändning samt de kumulativa energibesparingar som krävdes under åren 2014–2020 (EED 2012 och 2018 art. 7).
Vid genomförandet av energieffektivitetsdirektivet har man delvis utnyttjat energieffektivitetslagen (ETL 1429/2014), som uppdaterades genom lagen om ändring av energieffektivitetslagen (1382/2025). Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2026. Vid genomförandet av direktivet utnyttjas också frivilliga åtgärder, såsom systemet med energieffektivitetsavtal samt energirådgivning.
Energimyndigheten har en central roll i genomförandet av energieffektivitetsdirektivet. Energimyndigheten förvaltar och styr energieffektivitetsåtgärder, vilka är energieffektivitetsavtal, energibesiktningar, energirådgivning samt kommunikation. Energimyndigheten ansvarar också för beredning och kommunikation i produktgruppsspecifika frågor som gäller ekodesign och energimärkningar.
Energimyndigheten har en tillsynsroll när det gäller företagens obligatoriska energiledningssystem och obligatoriska energibesiktningar, kostnads-nyttoanalyser i anslutning till kraftvärmeproduktion och utnyttjande av spillvärme, den offentliga sektorns rapporteringsskyldigheter och iakttagandet av principen energieffektivitet först. Energimyndigheten ansvarar dessutom för bedömningen av politikåtgärdernas effekter samt för rapporteringar som lämnas till Europeiska kommissionen. Energimyndigheten beställer årligen av Motiva Oy praktiska uppgifter för främjandet av energieffektivitet.
