Energimyndighetens föreskrift om grunderna för bestämning av elöverföringsavgifter är nu i kraft. Föreskriften harmoniserar och förtydligar elnätsföretagens prissättningsgrunder senast från och med början av år 2029. Nätföretagen kan övergå till de nya prissättningsgrunderna redan tidigare.
Hushållens elöverföringsavgift består av tre olika komponenter: grundavgift, energiavgift och effektavgift. Genom Energimyndighetens föreskrift harmoniseras sättet att bestämma varje komponent, men föreskriften påverkar inte de produkter som nätföretagen erbjuder eller deras pris.
Syftet med harmoniseringen av prissättningsgrunderna är att förenkla och förtydliga prissättningen av elöverföringsavgifter. I fortsättningen blir det lättare än för tillfället att jämföra överföringsavgifter mellan olika områden. Som en av de mest centrala förändringarna harmoniseras tidsindelningarna för energiavgiften och effektavgiften i hela Finland.
Föreskriften påverkar inte nätföretagens tillåtna omsättning, som Energimyndigheten övervakar genom metoderna för tillsyn över prissättningens skälighet. Reformen av prissättningsstrukturen höjer således inte elöverföringsavgifterna totalt sett. När företagen tar i bruk produkter med effektavgift kan överföringsavgifterna fördelas på ett annat sätt mellan kundgrupper. En produkt med effektavgift riktar kostnaderna mer exakt till de kunder som har ett större effektbehov.
Tröskeln för effektavgiften är åtta kilowatt
Effektavgiften harmoniseras till en alternativ komponent i prissättningsgrunderna. Energimyndighetens föreskrift förpliktar inte nätföretagen att lägga till en effektavgift i de produkter som erbjuds kunderna. Kunderna ska också i fortsättningen erbjudas alternativa elöverföringsprodukter, och hushållen behåller möjligheten att välja en allmän elprodukt utan effektavgift.
När kunden väljer vilken elöverföringsprodukt som passar hushållet lönar det sig att bekanta sig med den egna effektanvändningen i datahubben eller i nätföretagets tjänst. Om kunden övergår till en produkt med effektavgift bör grundavgiftens andel minska. Effektavgiften är alltså inte en extra avgift som läggs till den nuvarande överföringsfakturan.
För kunder som valt en produkt med effektavgift bestäms effektavgiften utifrån månadens högsta genomsnittliga effekt under 60 minuter. För hushåll börjar effektavgiften tas ut när den genomsnittliga effekten under 60 minuter överskrider effekttröskeln på åtta kilowatt. Den del av effektbehovet som underskrider effekttröskeln tas i regel ut genom grundavgiften. Effekttröskeln och mätperioden har fastställts genom Energimyndighetens föreskrift och de säkerställer att hushållen har möjlighet att planera och styra sin förbrukning och ekonomiskt dra nytta av styrningen. En högre tröskel skulle försvaga effektavgiftens styrande verkan, det vill säga produkten skulle förbli mer grundavgiftsbetonad och minska kundens möjlighet att påverka överföringspriset genom eget agerande.
Ett allt större behov av flexibel förbrukning
Varierande elproduktion från förnybara energikällor och samhällets elektrifiering förutsätter i fortsättningen allt större flexibilitet också i hushållens elanvändning. Investeringskostnaderna för upprätthållande och utveckling av distributionsnäten orsakas i allt högre grad av användningen av toppeffekt, inte enbart av mängden överförd energi. Drygt en tredjedel av distributionsnätets effektbehov uppstår genom hushållens elanvändning.
Med hjälp av effektavgiften kan nätföretagen styra hushållens förbrukning bort från effekttoppar som belastar elnätet. Med flexibel förbrukning dämpas nätets investeringsbehov och prisökningen av överföringsavgifterna för kunderna.
Föreskrift om grunderna för bestämning av avgiftskomponenter för el-distributionsprodukter
Mer information:
- enhetschef Tiina Karppinen, tfn 029 5050 035
- direktör Veli-Pekka Saajo, tfn 029 5050 023
e-post: fö[email protected]
