Upphandling av effektreserv avbryts

Upphandlingen av effektreserv för perioden 1.11.2022–31.10.2023 har avbrutits eftersom Energimyndigheten inte har fått in ett enda godtagbart anbud. Energimyndigheten var tvungen att avvisa det enda anbudet från Fortum Power and Heat Oy:s kraftverk Meri-Pori.

Energimyndigheten förkastade i dag Fortum Power and Heat Oy:s erbjudande om att leverera 440 MW kapacitet till effektreserven från kraftverket Meri-Pori under perioden 1.11.2022–31.10.2023. Orsaken till förkastandet var att bolaget i sitt anbud inkluderade kostnader för balanseringsrisk, vilka inte är godtagbara kostnader enligt lagen om effektreserv. 

Ett reservkraftverk ska endast hållas i beredskap och på begäran köras igång för att trygga leveranssäkerheten. Därför anser Energimyndigheten att det inte är acceptabelt att bolaget som en del av den fasta ersättningen för beredskapen också ska kompenseras separat för balanseringsrisken. Den ersättning som lades fram i anbudet överskred kostnaderna för fullgörandet av skyldigheterna som följer av effektreservsystemet. 

- Energimyndigheten har till uppgift att övervaka att elförbrukarna inte blir tvungna att betala extra, utan endast de kostnader som orsakas av effektreservsystemet. Beslutet att förkasta anbudet grundar sig helt på att Fortums erbjudande inte uppfyller kraven i lagen om effektreserv, säger direktör Antti Paananen.

Eftersom Fortums anbud var det enda som lämnades in i Energimyndighetens anbudsförfarande, avbryts upphandlingen av effektreserv för perioden 1.11.2022–31.10.2023.

Viktigt att dämpa konsumtionstopparna i vinter

Syftet med effektreservsystemet är att säkerställa balansen mellan förbrukningen och utbudet av el, om detta inte sker på marknadsmässiga villkor. Energimyndigheten uppskattade i maj att det i Finland under perioden 2022–2023 behövs en effektreserv på 600 MW för att uppnå den målnivå för elleveranssäkerheten som statsrådet har fastställt. I mars hade statsrådet ställt som mål att väntevärdet för effektunderskottet får vara högst 2,1 timmar per år. Energimyndigheten uppskattar att utan effektreserv är väntevärdet för effektunderskottet cirka 6,5 timmar per år.

- I vinter kommer vi att se till att hålla förbrukningen och utbudet av el i balans främst genom marknadsåtgärder. Om balansen annars uteblir, kan det bli nödvändigt att begränsa elförbrukningen i Finland till exempel genom roterande bortkoppling. Därför är det väldigt viktigt att elförbrukarna frivilligt drar ner på förbrukningen under konsumtionstopparna, betonar överdirektör Simo Nurmi.

Bakgrund:

Föregående effektreservperiod löpte ut den 30 juni 2022, då de avtal som ingåtts 2019 om reservkapacitet gick ut. Energimyndigheten arrangerade i somras en konkurrensutsättning av kapacitet för effektreserven till vilken separata kraftverksenheter, energilager och anläggningar med kapacitet för flexibilitet i elförbrukningen kunde lämna anbud. För reservkapaciteten betalas en fast ersättning och de anläggningar som hör till effektreserven får inte samtidigt vara kopplade till elmarknaden. 

Väntevärdet för effektunderskott avser den tid under vilken den genomsnittliga elförsörjningen inte räcker till för att täcka hela efterfrågan.

Med balanseringsrisk avses en marknadsaktörs kostnader för kraftbalansering som uppstår när en aktör till exempel på grund av ett plötsligt fel i kraftverket tvingas köpa el för att täcka ett underskott i sin egen elbalans.

Mer information lämnas av

• Antti Paananen, direktör, tfn 029 5050 013
• Henri Hämäläinen, expert, tfn 029 5050 145
• Simo Nurmi, överdirektör, tfn 029 5050 011
  e-postadresserna har formen [email protected]