I nätbolagens nya metoder för övervakning av prissättningen betonas kostnadsmotsvarigheten
Energimyndigheten har genom sina beslut av den 29 december 2023 fastställt de tillsynsmetoder som ska tillämpas 2024–2031 och som gäller skäligheten i el- och naturgasnätsbolagens prissättning. I de nya tillsynsmetoderna betonas kostnadsmotsvarighet, jämlik behandling av nätbolagen med tanke på finansieringen av investeringar samt förverkligandet av målen och andan i den nuvarande lagstiftningen.
Energimyndigheten gjorde på basis av sin egen konsekvensbedömning och de utlåtanden som erhållits preciseringar i de slutliga tillsynsmetoderna som tryggar nätbolagens investeringsförutsättningar jämfört med de utkast som hördes under 2023. Särskilt tryggandet av tillräcklig finansiering för nödvändiga ersättnings-, utvecklings- och leveranssäkerhetsinvesteringar som lyftes fram under remissrundan hösten 2023 samt en jämlik behandling av nätbolagen i värderingen av nättillgångar har varit centrala grunder för de ändringar som Energimyndigheten gjort i de slutliga metoderna.
Tillsynsmetoderna eftersträvar både skälig prissättning och utveckling av nätet
I de nya tillsynsmetoderna betonas både affärsverksamhetens kostnadsmotsvarighet ur kundernas synvinkel och en jämlik behandling av nätbolagen för att möjliggöra nödvändiga investeringar.
"Prissättningen för nätinnehavare under monopol ska vara skälig – priserna ska motsvara de faktiska kostnaderna för nätverksamheten och avkastningen av affärsverksamheten ska hållas skälig", betonar direktör Veli-Pekka Saajo vid Energimyndigheten. De huvudsakliga målen för tillsynsmetoderna är en skälig prissättning samt utveckling av nätet och nätverksamheten enligt kundernas behov. I elnätsverksamheten kommer man under de kommande åren också att främja användningen av flexibilitet.
Ur kundernas synvinkel innebär de ändringar som gjorts i de nya tillsynsmetoderna att nätbolagen gör de nödvändiga investeringarna så att de i större utsträckning motsvarar kostnaderna än tidigare. Detta leder till en återhållsam utveckling av överföringspriserna utan att äventyra utvecklingen av de försörjningssäkra och intelligenta nät som det moderna samhället kräver.
Bild 1 visar de uppskattade effekterna av de nya tillsynsmetoderna på utvecklingen av elnätsinnehavarnas tillåtna omsättning jämfört med de gamla tillsynsmetoderna som används fram till slutet av 2023. Utifrån bilden kan man konstatera att om nätinvesteringarna fortsätter i förväntad takt och bolagen utnyttjar den prissättningsmån som överförs från den nuvarande tillsynsperioden ökar nätinnehavarnas tillåtna omsättning med cirka tio procent, vilket är måttligare än med de gamla metoderna.
Energimyndigheten övervakar noggrant att alla nätinnehavare utöver att prissättningen är skälig även iakttar sina andra lagstadgade skyldigheter, bland annat anslutningsskyldigheten, skyldigheten att utveckla nätet och uppfyllandet av målen för leveranssäkerheten. Dessutom följer myndigheten upp storleken på nätbolagens vinstutdelning och fäster vid tillsynen särskild uppmärksamhet vid att bolagen uppfyller de ekonomiska ramvillkoren för affärsverksamheten som är en förutsättning för nättillstånd. Myndigheten inrättar också under följande tillsynsperiod genast när resurssituationen möjliggör en omfattande delegation för intressentgrupper som stöder den framtida utvecklingen av tillsynsmetoderna.
De senaste ändringarna i tillsynsmetoderna främst rättelse av nättillgångar
De viktigaste ändringarna i de fastställda metoderna jämfört med de utkast som var föremål för utlåtande gäller rättelse av nättillgångar. Enligt myndighetens beslut kommer korrigeringen av nättillgångar för alla nätfunktioner att delas in i två delar – investeringar som gjorts före 2024 och investeringar som gjorts från och med 2024. Det frysta återanskaffningsvärdet, det nuvarande bruksvärdet och den linjära avskrivningen av ett nät som investerats före 2024 beräknas med hjälp av den förnyade komponentindelningen och enhetspriserna enligt bilagan till beslutet utan indexjustering.
För investeringar som görs 2024–2031 beräknas fryst återanskaffningsvärde, nuvarande bruksvärde och linjär avskrivning med förnyad komponentindelning och årliga enhetspriser. De årliga frysta enhetspriserna grundar sig på de faktiska genomsnittliga kostnaderna för investeringar som gjorts under tillsynsperioden i fråga, varvid de slutliga enhetspriserna som tillämpas på investeringar under tillsynsperioden alltid preciseras i slutet av perioden. När tillsynsperioden avslutas tillämpas alltså alltid på värdering av periodens investeringar nya frysta enhetspriser per investeringsår som baserar sig på periodens faktiska investeringskostnader.
Vid justering av nättillgångar beaktas också att komponenterna blir föråldrade och att eventuella nedmonteringar av nätet minskar samt de system och kommunikationsnät som används.
En central grund för ändringen är att man med hjälp av den säkerställer att den totala förändringen av hur nättillgångarna värderas är jämlik mellan olika nätinnehavare och att kostnadsmotsvarigheten mellan olika nätkonstruktioner. Ändringseffekterna riktas alltså i genomsnitt på samma sätt till alla nätinnehavare. Dessutom är förändringen i sin slutliga form mer förutsägbar och har måttliga konsekvenser och skapar på så sätt en smidig fortsättning mellan de nuvarande och de nya tillsynsmetoderna. Ändringen garanterar tillräckliga förutsättningar och incitament för ansvarsfulla nätbolag att effektivt genomföra investeringar som är nödvändiga för kunderna.
Mer information
Direktör Veli-Pekka Saajo (tel. 029 5050 023 och ledande sakkunnig Tiina Karppinen (tel. 029 5050 035). E-post i formen [email protected].
